Adolf Noreen

1854–1925.

Språkforskare.

Adolf Noreen föddes i Östra Ämtervik i Värmland och disputerade 1877 med avhandlingen Fryksdalsmålets ljudlära. Avhandlingen behandlar dialekten från hans hembygd och var den första dialektbeskrivningen grundad på vetenskapliga principer.

Noreen gav ut språkhistoriska handböcker, exempelvis om fornisländska i Altisländische Grammatik (1884) och om fornsvenska i Altschwedische Grammatik (1904).

I sitt stora verk Vårt språk (1903–1924) redovisar han sin grundsyn på språket och presenterar en grundplan för grammatiken. Noreen var även en av pådrivarna till stavningsreformen 1906.

Mellan 1887–1919 var Adolf Noreen professor i nordiska språk, valdes till ledamot av Vitterhetsakademien 1902, till ledamot av Vetenskapsakademien 1917 och blev ledamot av Svenska Akademien 1919.

Tillsammans med Johan August Lundell grundade han Upsala Enskilda Läroverk (numera Lundellska Skolan) 1892.

 

Gravplats: 0115-0823

Toppbild: Adolf Noreen, Uppsala ca 1880–ca 1890. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Robert Fredrik von Kræmer

1791–1880.

Landshövding, riksdagsledamot.

Robert Fredrik von Kræmer kom från Tavastland i Finland och deltog som officer i fälttåget till Tyskland 1813 och till Norge 1814.

Han var landshövding i Uppsala från 1830–1862 och var som länschef en obestridd centralgestalt och tog en rad betydelsefulla initiativ. Kommunikationerna förbättrades genom vägbyggen, brobyggen, muddring av segelleder, samt bildandet av ångbåtsbolag.

Kræmer tog också initiativet till grundandet av Ultuna lantbruksinstitut och till att Sveriges första kooperativa handel startades i Örsundsbro 1850.

Kræmer spelande även en betydande roll för utvecklandet av staden Uppsala. Stadsparken, promenaden vid Flustret och Västgötaspången tillkom under hans medverkan och han var känd för sina  trädplanteringar, vilka omnämndes i Gunnar Wennerbergs Gluntarne:

”Kors vad den där Kræmer är bra för staden. Han bygger broar och planterar träd”.

 

Gravplats: 0156-0249

Toppbild: Robert Fredrik von Kræmer, Stockholm, ca 1870. Foto: W.A Eurenius & P.L Quist / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Cristopher Jacob Boström

1797–1866.

Filosof.

Christopher Jacob Boström föddes i Piteå och blev student i Uppsala 1815.

Under åren 1842–1863 var han professor i praktisk filosofi i Uppsala och var under 1800-talet Sveriges mest inflytelserika filosof. Han byggde upp ett metafysiskt system med rötter i tysk och svensk idealism. Boström var en övertygande föreläsare och utmärkte sig i tal.

Boströms s.k. rationella idealism med sitt starka betonande av den enskildes plikter i ett moraliskt och rationellt samhälle kom att utöva ett djupgående inflytande på tänkesätten i Sverige under senare hälften av 1800-talet.

Boströmianismen, uppkallat efter sin upphovsman, var det enda originella filosofiska system som uppstod i Sverige under 1800-talet och kom genom Boströms lärjungar att dominera svensk universitetsfilosofi under hela senare delen av 1800-talet.

Till hans lärjungar hörde Sigurd Ribbing, Yngve Sahlin och Axel Nyblaeus.

 

Gravplats: 0119-0995

Toppbild: Christopher Jacob Boström, 1865. Foto: Litografiskt allehanda, femte årgången. Sigrid Flodins förlag. / Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

August Haglund

1837–1914.

Bankkassör, donator.

August Haglund vann burskap (fick rätt att idka borgerlig näring) 1862 och öppnade egen handelsaffär i Lodénska huset vid Stora torget.

När Uplandsbanken bildades blev han dess första bokhållare och var sedan bankkassör fram till sin pensionering. Haglund skrev dikter till familjehögtider och var musiker i Skarpskyttekårens orkester.

Mest känd är han för sin donation 1901 på 50 000 kr till en ny bro över Fyrisån vid Skolgatan. Bron kallas också idag ”Haglunds bro” och ersatte 1889 den tidigare bron som uppfördes på platsen.

Den tidigare bron flyttades norrut (till Odensgatan) och fick namnet ”Eddaspången” efter kvarteret Edda. Forsränningen på sista april brukar starta strax norr om Haglunds bro.

 

Gravplats: 0129-2151

Toppbild: August Haglund, Uppsala 1902. Foto: Alfred Dahlgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Frithiof Holmgren

1831–1897.

Läkare.

Frithiof Holmgren inrättade 1862 Sveriges första fysiologiska laboratorium och blev landets förste professor i fysiologi vid 33 års ålder. Han var även en samtidens mest framstående lärare vid Uppsala universitet.

Han blev som forskare ett världsnamn med upptäckten av näthinneströmmen i ögat.

Studierna av färgblindhet gjorde Holmgren internationellt känd och 1874 beskrev han sin metod att med olikfärgade ”sefirgarnsdockor”, det så kallade ullgarnsprovet, för att påvisa färgblindhet.

Metoden fick stor praktisk betydelse för personer i signaltjänst, exempelvis järnvägspersonal och sjömän. En tågolycka i Lagerlunda 1875 misstänktes bero på att en omkommen lokförare inte kunnat skilja på rött och grönt. Ingen hade tänkt på att färgseendet kunde ha betydelse för järnvägspersonalen.

Utrustningen som användes av Holmgren vid upptäckten av retinaströmmen, alltså näthinnans elektriska respons på ljusintryck. Utrustningen består av en spegelgalvanometer och en ljusfångare med ett urverk som driver spegeln. Foto: Medicinhistoriska museet i Uppsala.

Sefirgarnsdockor för utförande av testet av färgseende som utvecklades av Holmgren och som blev obligatoriskt för alla som skulle anställas inom järnvägs- och sjötrafiken. Foto: Medicinhistoriska museet i Uppsala.

En mer makaber studie som Holmgren företog inriktades på huruvida halshuggning var en smärtfri avrättningsmetod. Holmgren närvarade därför vid fyra halshuggningar för att undersöka metoden ur ett fysiologiskt hänseende.

Fallstudierna visade enligt Holmgren att halshuggning som metod uppfyllde kraven på smärtfrihet.

Holmgren deltog också i debatterna i Verdandi, och hans radikala hållning visade sig i hans diktamen till konsistoriets protokoll:

”Jag håller på tankens frihet såsom ett av människans dyrbaraste privilegier, och det universitet där tankefrihetens grundsats inte står främst, fyller enligt min mening icke sin uppgift. Att utbilda den studerade ungdomen till tänkande män, bör, enligt mitt förstånd, utgöra en av universitetets huvuduppgifter”.

Frithiof Holmgren betonade också vikten av fysisk fostran och bildade Studenternas skarpskytteförening, Studenternas gymnastikförening och var ordförande i folkdansföreningen Philochoros samt promotor i Uppsala simsällskap. 

 

Gravplats: 0125-1141

Toppbild: Frithiof Holmgren, okänt år. Foto: Okänd fotograf / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Louise Stiernstedt

1878–1940.

Tecknare.

Louise Stiernstedt föddes i Uppsala och var tecknare och grafiker.

Efter att ha studerat vid Tekniska skolan 1895–1896 och vid Konstakademien i Stockholm 1897–1893, vidareutbildade Stiernstedt sig vid olika skolor i Italien och München.

Stiernstedt var en skicklig trä- och linoleumsnittare och hennes konst består av porträtt, landskapsmotiv och stilleben. Hon är representerad vid Nationalmuseum.

 

Gravplats: 0155-0220

Toppbild: Louise Stiernstedt, Landskapsskolan vid Konstakademin, Stockholm, 1898. Bakre raden: Helene Herslow, Astrid Kjellberg, Esther Salmson, Louise Stiernstedt, Mathilde Wigert, John Österlund, Manne Hallengren, Seth Nilsson. Främre raden: Herman Österlund, professor Per Daniel Holm, Hildur Hult.Foto: Okänd fotograf / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Manne Ihran

1877–1917.

Konstnär.

Manne (Gustaf Emanuel) Ihran övertog till en början sin fars, skräddarmästare Erik Ihrans affärsrörelse i Uppsala, men kom genom kontakt med konstnärerna Olof Thunman och Gusten Widerbäck att alltmer intressera sig för konstnärlig verksamhet.

Från vänster: Gusten Widerbäck, Olof Thunman och Manne Ihran, ca 1910-ca 1920. Fotograf: Okänd / UUB.

Teckning av Uppsala slott från 1914 gjord av Manne Ihran. Foto: UUB.

Hans motivkrets är helt bunden till Uppsala och dess omgivningar, exempelvis byggnader, bakgårdar, träd och hamnen.

Manne Ihran målade i sann nationalromantisk anda och stämningsbilderna av till exempel Stora Torget med Svedbergska huset från 1905 tillhör några av hans mest berömda verk.

 

Gravplats: 0107-0499B

Toppbild: Manne Ihran, ca 1900. Foto: Alfred Dahlgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Oscar Arpi

1824–1890.

Dirigent, musiklärare.

Oscar Arpi föddes i Börstil i nordöstra Uppland 1824.

Arpi var dirigent för Allmänna sången 1852–1871 och för OD 1853–1854, samt också musiklärare vid Katedralskolan i Uppsala 1855–1876.

Han var Uppsala studentkårs ledare 1852–1871 och ledde Allmänna sången när kören erövrade första priset vid den internationella sångartävlingen för manskörer i paris 1867.

Oscar Arpi med taktpinne och stämgaffel, ca 1870. Foto: Heinrich Osti / UUB.

Konsertaffisch med Allmänna Sången från 1853. Foto: UUB.

Arpi var temperamentsfull, hade en teknisk musikbegåvning och en magnetisk och personlig dirigenttalang.

 

Gravplats: 0102-0131

Toppbild: Oscar Arpi, Uppsala ca 1865- ca 1880. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Robin Fåhræus

1888–1968.

Medicine professor, patolog.

Robin Fåhræus föddes i Stockholm och var professor i patologi 1928–1955.

Med sina epokgörande undersökningar av de röda blodkropparnas suspensionsstabilitet (den så kallade sänkan) har Fåhræus nått internationell ryktbarhet.

I sin avhandling 1921, The Suspension Stability of the blood, beskrevs den hastighet varmed blodkropparna sjunker till botten i ett provrör och sänkningsreaktionen (SR, ”sänkan”) som en känslig om än ospecifik indikation på pågående sjukdomsprocesser i kroppen lanserades.

Tillsammans med The Svedberg bidrog Fåhræus till bestämningen av hemoglobinets molekylmassa.

Exempel på hans livslånga författarskap är böckerna Blodet i läkekonstens historia (1924) och Läkekonstens historia (1944–1950).

Fåhræus drev tillsammans med Anders Diös fram restaureringen av rikssalen på Uppsala Slott.

 

Gravplats: 0112-0547

Toppbild: Robin Fåhraeus vid Universitetshuset, Uppsala 1955. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

 

Carl Axel Ekholm

1845-1932.

Arkitekt.

Carl Axel Ekholm föddes i Sund i Östergötland och var Uppsala första stadsarkitekt 1878–1912.

Ekholm började sin utbildning vid Tekniska Elementarskolan i Norrköping innan han påbörjade arkitektstudier vid Konstakademin i Stockholm. Ekholm var tidigt inspirerad av nyrenässansen, vilket framöver kom att prägla många av de byggnader han ritade.

Efter att ha varit anställd vid olika arkitektkontor samt som stadsingenjör och byggmästare i Oskarshamn 1877, blev Ekholm stadsarkitekt i Uppsala. På 1870-talet blev det på grund av brandrisken förbjudet att bygga nya trähus och i Uppsala bestod stadsbilden till 75 procent av trähus.

Ekholm ritade omkring 150 byggnader i Uppsala under sin verksamma tid. Han skapade hus i olika stilar såsom nyrenässans, nybarock och jugend, varav flera står kvar. 2005 revs, trots protester, det så kallade Bodénska huset och flera andra 1800-talshus i kvarteret för lämna plats för det kritiserade Uppsala Konsert & Kongress.

Österplan 13 i Uppsala, byggt 1888. Foto: Okänd fotograf och okänt år / Upplandsmuseet.

Vaksalagatan i Uppsala år 1970. Stenhuset längst bort t.v. i bilden är Ekholms. Kvarteret rivdes för att ge plats åt Uppsala Konsert & Kongress. Foto: Ola Ehn / Upplandsmuseet.

Exempel på hus som Ekholm varit delaktig i, vilka fortfarande står är: Gästrike-Hälsinge nation (1880), Norrlands nation (1887–1889), gamla Gravkapellet på Gamla kyrkogården i Uppsala (1882–1883), Österplan 13 (1888), Dragarbrunnsgatan 48 (1889), Flickskolan Magdeburg (1890) och Regnellianum (1891–1892).

 

Gravplats: 0128-1256

Toppbild: Carl Axel Ekholm med familj 1899, hustrun Anna Ottilia Hildegard och dottern Signe Hedvig. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …