Egmont Tornberg

1891-1951

Överste, flygpionjär

Egmont Tornberg föddes 1891 i Rytterne och blev senare i livet underlöjtnant vid flottan 1914, löjtnant 1917 och började flyga 1918.

Han övergick till flygvapnet när det bildades 1926 och samma år satte han som kapten höjdrekord i höjdflygning med sjöflygplan. Höjdrekordet sattes till 5731 m med en Heinkel med 500 kg last (motsv. stridslast). Rekordet godkändes vederbörligen av den internationella federationen och överträffade tidigare rekord med 700 m.

1928 var Egmont chef för den svenska räddningsexpeditionen av överlevande från det italienska luftskeppet Italia norr om Spetsbergen. Han visade ett imponerande ledarskap under två månadernas hårda materiella och personella påfrestningar under mycket svåra snabbt växlande väderförhållanden förhållanden med riskabel flygning över ishavet, isdrift och tjocka.

Del av räddningsstyrkan med Tornberg i mitten.
Foto: Från privat bidrag.

Från Italia-aktionen 1928.
Foto: Från privat bidrag.

Senare i livet var Tornberg chef för F 1, Jämtlands flygflottilj F 4 och för Norrbottens flygbaskår F 21.

1940 blev Tornberg överste och elva år senare avled han 59 år gammal och var då den siste bland de marinflygare som börjat sin flygkarriär 1917.

 

Gravplats: 0115-0811B

Toppbild: Porträttfotografi av Egmont Tornberg, chef för Västra flygbasområdet 1943-1946. Signerat, inramat foto. Foto: Okänd fotograf / Flygvapenmuseum. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Hjalmar Söderberg

1859–1933.

Fabrikör, företagare.

1885 öppnade handlaren Hjalmar Söderberg en garn-, sybehörs- och vävnadsaffär i gården Vaksalagatan 13 (där stadshuset ligger idag).

Rörelsen utvecklades och flyttades till större lokaler på Vaksalagatan 15 och redan på 1890-talet påbörjades tillverkning av ylletyger och konfektion. Den industriella verksamheten flyttade 1896 till Dragarbrunnsgatan 65 (hörnet Dragarbrunnsgatan-Kålsängsgränd) och företaget utvecklades till att bli det största inom konfektionsbranschen i Uppsala och ett av de större i Sverige.

Söderbergs affär på Vaksalagatan 15, omkring 1901-1902. Foto: Alfred Dahlgren / Upplandsmuseet.

Interiör från Söderbergs affär. Bilden är publicerad i Upsala Nya Tidning 29 april 1933. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

1907 bildades att särskilt bolag för konfektionen med namnet Hjalmar Söderberg, Herrkonfektions- och Ekiperingsaffär. Sonen Erik Söderberg tog över ledningen av företaget 1933 och på 1940-talet uppgick antalet anställda i företaget, som då hade filialfabriker i Lövstabruk och Örbyhus, till mellan 500-600 personer. 1958 försattes företaget i konkurs.

Hjalmar Söderbergs hustru Elin (1861–1933) hedrades av sonen med en kvinnoskulptur som pryder gravplatsen. Skulpturen är utförd av konstnären Arvid Knöppel och illustrerar bibelordet i Psalt. 126:5 ”De som så med tårar skola skörda med jubel. De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar”.

 

Gravplats: 0131-1366

Toppbild: Oljemålning föreställande Hjalmar Söderberg. Foto: Lennart Göransson / Uppsala Industriminnesförening. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Carl Wolrath

1863–1926.

Järnhandlare, företagare.

Carl Wolrath kom till Uppsala 1883 och fick anställning vid Öbergs järnaffär vid Svartbäcksgatan 21.

Wolrath gifte sig med handlarens dotter 1894 och övertog sedermera firman 1901. Affären fick då namnet Wolrath & Co och flyttade närmare Stora Torget till Svartbäcksgatan 14.

AB Wolrath & Co, Svartbäcksgatan, Uppsala augusti 1940. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

AB Wolrath & Co:s järnaffär på Svartbäcksgatan 14, Uppsala november 1941. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

Wolrath var mellan 1905–1922 ledamot av stadsfullmäktige och ingick i Drätselkammaren 1919.

 

Gravplats: 0138-1556

Toppbild: Carl Wolrath, Uppsala 1905. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Anders Strandberg

1862–1930.

Handlare, företagare.

Anders Strandberg kom som 13-åring till Uppsala och började arbeta som bodbiträde.

1885 startade Strandberg en manufakturaffär vid Stora Torget. Affären inrymdes senare i hörnhuset (byggt 1905) vid Drottninggatan i det så kallade Strandbergska huset. Huset var det första i staden med hiss, centralvärme och elektricitet. Samma år drev Strandberg, som socialt och tekniskt intresserad, fram ett elektricitetsverk för staden.

Stora torget i Uppsala 1901-1902, vy mot Kungsängsgatan. Vid fotograferingstillfället inrymdes Anders Strandbergs sybehörshandel. Hörntomten ägdes och bebyggdes av Olof Rudbeck d.ä. Det inrymde ett postkontor fram till 1715. Husen revs 1934. Foto: Alfred Dahlgren / UUB.

Stora torget med det Strandbergska huset (byggt 1905) till höger, 29 april 1911. Vid tillfället firades Svenska veckan som en manifestation för att gynna svensk industri. Foto: Okänd fotograf / UUB.

Strandberg var ledamot av stadsfullmäktige 1899–1930, verkställande ledamot av drätselkammaren 1916–1928 samt även landstingsman och medlem av Sjukhusdirektionen vid Akademiska sjukhuset. Han var också medlem av Borgerskapets äldste.

 

Gravplats: 0102-0123

Toppbild: Familjen Strandberg, Uppsala, 1908. Sittande Anders Strandberg, Augusta Strandberg. Stående fr. v. barnen: Harald, Kaja, Svante och Ruth. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild 

 

 

Adolf Noreen

1854–1925.

Språkforskare.

Adolf Noreen föddes i Östra Ämtervik i Värmland och disputerade 1877 med avhandlingen Fryksdalsmålets ljudlära. Avhandlingen behandlar dialekten från hans hembygd och var den första dialektbeskrivningen grundad på vetenskapliga principer.

Noreen gav ut språkhistoriska handböcker, exempelvis om fornisländska i Altisländische Grammatik (1884) och om fornsvenska i Altschwedische Grammatik (1904).

I sitt stora verk Vårt språk (1903–1924) redovisar han sin grundsyn på språket och presenterar en grundplan för grammatiken. Noreen var även en av pådrivarna till stavningsreformen 1906.

Mellan 1887–1919 var Adolf Noreen professor i nordiska språk, valdes till ledamot av Vitterhetsakademien 1902, till ledamot av Vetenskapsakademien 1917 och blev ledamot av Svenska Akademien 1919.

Tillsammans med Johan August Lundell grundade han Upsala Enskilda Läroverk (numera Lundellska Skolan) 1892.

 

Gravplats: 0115-0823

Toppbild: Adolf Noreen, Uppsala ca 1880–ca 1890. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Topper Martyn

1923–2004

Artist, jonglör

Victor Clifton Martyn, känd som Topper Martyn, föddes i England och var jonglör och illusionist. På 1960-talet bosatte sig Martyn i Uppsala tillsammans med sin fru.

Topper Martyn scendebuterade 1938 som jonglör och hade ett blandat program med inslag av jonglering, komik och trolleri. Martyn fick flera utmärkelser och priser för sitt artisteri. 1970 blev han världsmästare i komisk magi i Amsterdam.

1996 hedrades Martyn med det engelska Carlton Comedy Prize. Han har fått den franska utmärkelsen Mandrake d’or och en guldmedalj av Asahi Television (Japan).

Utöver att ha uppträtt i 30 olika länder, spelade han trollkarlens roll i barnmusikalen Alfons och trollkarlen, som bygger på Gunilla Bergströms bok Hokus Pokus Alfons Åberg. Topper Martyn syntes även i TV-produktioner, exempelvis SVT:s julkalender från 1984 – Julstrul med Staffan & Bengt.

 

Gravplats: 0406-0001 (Minneslunden på Gamla kyrkogården)

Toppbild: Topper Martyn, okänt år. Foto: Sveriges Magi-Arkiv. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Robert Fredrik von Kræmer

1791–1880.

Landshövding, riksdagsledamot.

Robert Fredrik von Kræmer kom från Tavastland i Finland och deltog som officer i fälttåget till Tyskland 1813 och till Norge 1814.

Han var landshövding i Uppsala från 1830–1862 och var som länschef en obestridd centralgestalt och tog en rad betydelsefulla initiativ. Kommunikationerna förbättrades genom vägbyggen, brobyggen, muddring av segelleder, samt bildandet av ångbåtsbolag.

Kræmer tog också initiativet till grundandet av Ultuna lantbruksinstitut och till att Sveriges första kooperativa handel startades i Örsundsbro 1850.

Kræmer spelande även en betydande roll för utvecklandet av staden Uppsala. Stadsparken, promenaden vid Flustret och Västgötaspången tillkom under hans medverkan och han var känd för sina trädplanteringar, vilka omnämndes i Gunnar Wennerbergs Gluntarne:

”Kors vad den där Kræmer är bra för staden. Han bygger broar och planterar trän”.

 

Gravplats: 0156-0249

Toppbild: Robert Fredrik von Kræmer, Stockholm, ca 1870. Foto: W.A Eurenius & P.L Quist / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Cristopher Jacob Boström

1797–1866.

Filosof.

Christopher Jacob Boström föddes i Piteå och blev student i Uppsala 1815.

Under åren 1842–1863 var han professor i praktisk filosofi i Uppsala och var under 1800-talet Sveriges mest inflytelserika filosof. Han byggde upp ett metafysiskt system med rötter i tysk och svensk idealism. Boström var en övertygande föreläsare och utmärkte sig i tal.

Boströms s.k. rationella idealism med sitt starka betonande av den enskildes plikter i ett moraliskt och rationellt samhälle kom att utöva ett djupgående inflytande på tänkesätten i Sverige under senare hälften av 1800-talet.

Boströmianismen, uppkallat efter sin upphovsman, var det enda originella filosofiska system som uppstod i Sverige under 1800-talet och kom genom Boströms lärjungar att dominera svensk universitetsfilosofi under hela senare delen av 1800-talet.

Till hans lärjungar hörde Sigurd Ribbing, Yngve Sahlin och Axel Nyblaeus. Boströms brorsdotter är Ebba Boström, grundare av samariterhemmet. Hon är också gravsatt på Gamla kyrkogården.

 

Gravplats: 0119-0995

Toppbild: Christopher Jacob Boström, 1865. Foto: Litografiskt allehanda, femte årgången. Sigrid Flodins förlag. / Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

August Haglund

1837–1914.

Bankkassör, donator.

August Haglund vann burskap (fick rätt att idka borgerlig näring) 1862 och öppnade egen handelsaffär i Lodénska huset vid Stora torget.

När Uplandsbanken bildades blev han dess första bokhållare och var sedan bankkassör fram till sin pensionering. Haglund skrev dikter till familjehögtider och var musiker i Skarpskyttekårens orkester.

Mest känd är han för sin donation 1901 på 50 000 kr till en ny bro över Fyrisån vid Skolgatan. Bron kallas också idag ”Haglunds bro” och ersatte 1889 den tidigare bron som uppfördes på platsen.

Den tidigare bron flyttades norrut (till Odensgatan) och fick namnet ”Eddaspången” efter kvarteret Edda. Forsränningen på sista april brukar starta strax norr om Haglunds bro.

 

Gravplats: 0129-2151

Toppbild: August Haglund, Uppsala 1902. Foto: Alfred Dahlgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Lars Erstrand

1936–2009.

Jazzmusiker, vibrafonist.

Lars Erstrand var ett av de stora namnen i svensk jazz under 1900-talet. Han blev “Mister Swing” med jazzpubliken och var ett tungt namn inom både svensk och internationell jazz.

Han började spela piano men övergick till vibrafon efter att ha blivit influerad av vibrafonisten Lionel Hamptons spel i Benny Goodmans orkester.

Från 1960-talet och många år framåt samarbetade Erstrand med klarinettisten Ove Lind.

Det internationella genombrottet kom på 1970-talet då han spelade med Benny Goodman och senare med klarinettisterna Bob Wilber och ”Peanuts” Hucko.

Lars Erstrand framträdde också med Sven Asmussen och Alice Babs och spelade från 1990-talet tillsammans med Arne Domnerus samt i kvartetten Swedish Swing Society.

 

Gravplats: 0305-0512

Toppbild: Lars Erstrand, 1983. Foto: Roger Tillberg / Sjöberg bildbyrå. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild