Johanne Grieg Cederblad

1901–1979.

Författare, föredragshållare.

Johanne Grieg Cederblad föddes i Bergen i Norge.

1933 bosatte hon sig i Uppsala och var mycket engagerad i folkbildning. Hon arbetade även med äldreomsorg och patienter på psykiatriska sjukhus. Grieg Cederblad var även barnboksförfattare och föredragshållare.

Grieg Cederblad var även översättare av svensk skönlitteratur till norska under tiden från när hon kom till Sverige till slutet av 1940-talet. Jobbet hade hon fått av sin bror Harald (grundare, storägare och vd i Gyldendal Norsk Forlag). Hon skrev också artiklar i Alle Kvinners Blad.

Johanne Grieg Cederblad och Bothild Fredriksson granskar klädesplagg som samlats in av Svenska Norgehjälpen. Bilden är publicerad i UNT 1940. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

Minnesfest för Nordahl Grieg i Stockholm 1944. På bilden syns, från vänster: läroverksadjunkt Carl Cederblad, Uppsala, fru Johanne Grieg Cederblad, minister Bull, Sigurd Hoel och teaterchef Hans Jacob Nielsen. Foto: Riksarkivet Norge.

Under krigsåren och under den tyska ockupationen av Norge var Grieg Cederblad mycket aktiv i Norge-hjälpen. 1946 blev hon tilldelad Haakon VII:s Frihetskors för sitt arbete.

 

Gravplats: 0110-0498A

Toppbild: Johanne Grieg Cederblad, 1958. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Axel W Persson

1888–1951.

Arkeolog.

Axel W. Persson föddes i Kvidinge och var tidigt intresserad av arkeologi.

Perssons studier och intresse av det grekiska språket ledde till att han blev docent i grekiska språket och litteraturen 1915, i klassisk fornkunskap och antikens historia 1921. I Uppsala blev Persson professor i klassisk fornkunskap och antikens historia 1924.

Persson var ledare för framgångsrika utgrävningar i Grekland (Asine 1922–1930, Dendra och Midea 1926–1927, 1937 och 1939 och i Berbati 1936–1937) samt Turkiet (Milas 1938 och Labraynda 1948–1950).

Särskild uppmärksammad blev den oplundrade kupolgraven i Dendra med skatter från mykensk tid som grävdes ut 1926. Upptäckten betecknades som det största arkeologiska fyndet efter Tutankhamuns grav i Egypten. I graven vilade en kung, en drottning och en prinsessa. Därtill återfanns dyrbara gravgåvor såsom guldsvärd och skålar av ädla metaller. Fynden från kupolgraven hamnade på Atens nationalmuseum. Perssons resultat publicerades i vetenskapliga monografier såsom The Royal tombs at Dendra near Midea (1931). Det verket anses som en klassiker.

Han publicerade också populärvetenskapliga skrifter samt medverkade i uppslagspress, veckotidningar och som föreläsare i radio.

Tillsammans med sin maka gjorde han under andra världskriget en viktig humanitär insats för Grekland i Röda Korsets tjänst. Efter andra världskrigets slut, gjorde Persson nya utgrävningar. I Labraynda var målet att hitta ursprunget till den minoiska kulturen. Emellertid återfanns en tempelplats för klassisk och romersk tid. Strax därefter, avled Persson av ett slaganfall.

Mellan 1924–1951 var Axel W. Persson professor i klassisk fornkunskap och gjorde genom sina fynd, sitt författarskap och sina föredrag den klassiska arkeologin känd och uppskattad i Sverige. Persson belönades med Övralidpriset.

Persson betraktades vid sin död som en av världens ledande arkeologer. Han är också far till Viktor Persson, mer känd som Bok-Viktor.

 

Gravplats: 0310-0273

Toppbild: Axel W. Persson, troligen 1924. Foto: Museum Gustavianum. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild