Hjalmar Söderberg

1859–1933.

Fabrikör, företagare.

1885 öppnade handlaren Hjalmar Söderberg en garn-, sybehörs- och vävnadsaffär i gården Vaksalagatan 13 (där stadshuset ligger idag).

Rörelsen utvecklades och flyttades till större lokaler på Vaksalagatan 15 och redan på 1890-talet påbörjades tillverkning av ylletyger och konfektion. Den industriella verksamheten flyttade 1896 till Dragarbrunnsgatan 65 (hörnet Dragarbrunnsgatan-Kålsängsgränd) och företaget utvecklades till att bli det största inom konfektionsbranschen i Uppsala och ett av de större i Sverige.

Söderbergs affär på Vaksalagatan 15, omkring 1901-1902. Foto: Alfred Dahlgren / Upplandsmuseet.

Interiör från Söderbergs affär. Bilden är publicerad i Upsala Nya Tidning 29 april 1933. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

1907 bildades att särskilt bolag för konfektionen med namnet Hjalmar Söderberg, Herrkonfektions- och Ekiperingsaffär. Sonen Erik Söderberg tog över ledningen av företaget 1933 och på 1940-talet uppgick antalet anställda i företaget, som då hade filialfabriker i Lövstabruk och Örbyhus, till mellan 500-600 personer. 1958 försattes företaget i konkurs.

Hjalmar Söderbergs hustru Elin (1861–1933) hedrades av sonen med en kvinnoskulptur som pryder gravplatsen. Skulpturen är utförd av konstnären Arvid Knöppel och illustrerar bibelordet i Psalt. 126:5 ”De som så med tårar skola skörda med jubel. De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar”.

 

Gravplats: 0131-1366

Toppbild: Oljemålning föreställande Hjalmar Söderberg. Foto: Lennart Göransson / Uppsala Industriminnesförening. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Henrik Gahn

1820–1874.

Kemist, industriman, uppfinnare.

Henrik Gahn genomgick Falu bergsskola 1841–1842 och var elev vid Jernkontoret 1842–1848. Han blev senare direktör för ett bly- och silververk i Boda (Rättvik) och ägnade sig åt skogsaffärer, lantbruk och kemiska experiment.

1867 startade Gahn en kemisk-teknisk fabrik vid Stora torget i Uppsala med bläck, blanksvärta och det av Gahn uppfunna desinfektionsmedlet Aseptin som produkter. Gahns uppfinningar hade stor del i företagets framgångar.

Företaget hade många andra kemisk-tekniska produkter och var känt för sitt tvålsortiment. Fabriken låg från 1899 i kvarteret Gudrun, på Kålsängsgränd 4 i Uppsala.

Företaget fortlevde efter Gahns bortgång under namnet Henrik Gahns AB i andra lokaler och 1964, köptes företaget upp av Barnängen som lade ner fabriken 1968.

Tvålpaketering i fabriken, Uppsala 1917. Foto: UUB.

Fabrikspersonalen, Uppsala 1917. Foto: UUB.

Gravplats: 0140-1608

Toppbild: Henrik Gahn, 1870-tal. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Adolf Nyman

1866–1921.

Cykelfabrikör.

Adolf Nymans far Anders Nyman startade 1873 en finmekanisk verkstad på Dragarbrunnsgatan 25 i Uppsala och började på 1880-talet reparera cyklar med högt framhjul.

Första cykeln byggdes 1888 och kan anses vara Nymansbolagets första cykel. Efter faderns död 1889 övertogs rörelsen av änkan som överlät verkstaden till sönerna Adolf och Janne som började tillverka cyklar av märket Hermes och Crescent. Cykeltillverkningen utvecklades till en av stadens största industrier.

Verkstaden som gjordes om till aktiebolag 1889 med namnet Nymans verkstäder AB flyttade till kvarteret vid S:t Persgatan 28-30 och blev ett av Uppsalas största industriföretag med 1500 anställda på 1950-talet.

1947 ändrades namnet till Nymansbolagen som 1960 gick samman med cykelfabriken Monark i Varberg. Verksamheten i Uppsala upphörde 1963.

Gruppbild av hela personalen på Nymans verkstäder omkring 1930-talet, tagen på gården med fabriken i bakgrunden. Foto: Upplandsmuseet.

Montering av cyklar, AB Nymans Verkstäder, kvarteret Noatun, Uppsala 1939. Foto: Östlings foto / Upplandsmuseet.

Gravplats: 0146-1838

Toppbild: Adolf Fredrik Nyman, Uppsala, 1885. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …