Eva Edling

1872–1964.

Konstnär, porträttmålare.

Eva Edling studerade vid konstakademin under åren 1900–1905 och gjorde också studieresor till Tyskland och Italien.

Hon var aktiv inom föreningen Svenska Konstnärinnor och deltog i utställningar med föreningen i Stockholm, Lund, Uppsala och Göteborg.

Edling var bosatt på Gropgränd 2, tillsammans med sin mor och sedermera ensam.

Inte långt ifrån Gropgränd, bodde hennes bror Nils, i den av honom köpta ”Edlingska gården” på S:t Olofsgatan 2. Där har en rad konstnärer och författare haft sina studentboenden.

 

Gravplats: 0121-1068

Toppbild: Självporträtt målat av Eva Edling 1902. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Greta Gahn

1894–1996.

Textilkonstnär.

Efter studier vid Högre konstindustriella skolan och Scuola di tessitura i Milano var Greta Gahn chef och konstnärlig ledare för Handarbetets Vänner mellan 1931–1951.

Under krigsåren och tiden därefter, var det främst Gahn i samverkan med Alf Munthe som svarade för mertalet den monumentala textilkonsten i kyrkor och offentliga byggnader.

Hon var också tillsammans med Munthe delägare i Lekattgården, en verkstad för vävnad och broderi. Greta Gahns konstnärliga omdöme och tekniska kunnande fick avgörande betydelse för Munthes textila verk.

 

Gravplats: 0118-0928

Toppbild: Greta Gahn, okänt år. Foto: Margit Karlson / Leksands lokalhistoriska arkiv. Leksands-kulturhus [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Maj Bring

1880–1971.

Konstnär.

Maj Bring växte upp i Uppsala på Sysslomansgatan 8 och sedermera på Skolgatan. Hon studerade vid Vilhelmssons målarskola i Göteborg och vid Konstakademin och för Henri Matisse i Paris 1908–1910.

Bring drev själv en konstskola på Söder i Stockholm och var ordförande i Föreningen Svenska Konstnärinnor mellan åren 1949–1951. Bring målade bland annat landskap i modernistisk stil och arbetade senare med collage och paljetterade målningar.

Hennes självbiografi Motsols (1986) är i nyutgåva kompletterad med en stor mängd bilder ur hennes konstnärskap. I boken skildras Maj Brings konstnärsskap samt hennes möten i samtiden och tiden i Paris. Nyutgivningen har utförts genom Maj Brings Fonds försorg

Konstverk av Maj Bring finns representerade på Moderna museet, Nationalmuseum, Sahlströmsgården i Torsby, Aguelimuseet i Sala, Per Ekström museum i Mörbylånga och Borås museum.

2008 hedrades flera konstnärer med att gator och parker i Stockholm namngavs efter dem. I Sköndal är Maj Bring representerad.

 

Gravplats: 0129-2149

Toppbild: Maj Bring, 1904. Foto: Hämtat från boken Maj Bring – Motsols. Memoarer och konst. 2007. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Elin Eriksson

1868–1950.

Affärsidkare, torgförsäljare.

Elin Eriksson och maken Josef Theodor Eriksson startade Stabbylunds åkeri och slakteri vid Jumkilsgatan i Uppsala.

I Saluhallen hade de försäljning liksom på S:t Eriks torg där bland annat hästkött såldes.

I trettiofem år, i värme och köld, stod hon på torget. Hennes stövlar finns bevarade på Upplandsmuseet.

 

Gravplats: 0142-1656

Toppbild: Elin Eriksson troligtvis 1940-talet. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Fadime Sahindal

1975–2002.

Frontfigur mot hedersförtryck.

Fadime Sahindal, som var av turkiskt-kurdiskt ursprung, kom tillsammans med familjen till Sverige i början av 1980-talet. Som student läste hon till socionom i Sundsvall och Östersund.

I 20–årsåldern inledde hon ett förhållande, vilket inte accepterades av släktingar. Efter trakasserier och hot från manliga släktingar gjorde Sahindal en polisanmälan och kontaktade massmedia. Det var i samband med detta som hon blev känd för allmänheten.

Hon blev en symbol för andra invandrarkvinnor i liknande situation. Vid ett seminarium om integrationsfrågor i riksdagen 2001 kritiserade hon kulturmönstret i vissa invandrargrupper och också samhällets oförmåga att stödja kvinnor som befann sig i en situation liknande hennes.

Vid ett besök i hemmet 21 januari 2002 mördades Fadime Sahindal. Fadern greps och dömdes till livstids fängelse för mord.

Företrädare för kurdiska organisationer och för andra invandrargrupper i Sverige tog starkt avstånd från mordet på Fadime Sahindal.

Efteråt har det bildats flera organisationer, nätverk och fonder till stöd för utsatta invandrarkvinnor och den efterföljande debatten handlade om hedersmord och bristande stöd till invandrarkvinnor.

Bland det stora antalet människor som deltog i begravningsgudstjänsten i Uppsala domkyrka 5 februari 2002 fanns representanter för regeringen och kungahuset.

 

Gravplats: 0313-0861

Toppbild: Fadime Sahindal, 1998. Foto: Eva Tedesjö / IBL. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Ingrid Årfelt

1923–1999.

Konstnär, grafiker.

Efter studier vid Edwin Ollers målarskola och Konstakademien kom Ingrid Årfelt 1941 till Kungliga Konsthögskolan.

Vid konsthögskolan deltog hon i undervisningen i grafik samt i avdelningen för skulptur från 1946–1948.

1956 erhöll Årfelt ett stipendium från italienska staten och vistades en period i Rom vid Accademia degli stanieri.

Årfelt har bland annat arbetat med porträtt, figurkompositioner och landskap. Hennes arbeten är utförda i träsnitt, torrnål, akvatint, linoleumsnitt och pastell. Årfelt gav 1962 ut en bildsatt version av det babylonska Gilgamesheposet, ett verk som väckte stor uppmärksamhet.

På Upplandsmuseet finns sedan 2008 ett smideskonstverk av Ingrid Årfelt från 1963, inspirerat av folklivet kring det gamla Hotell Rullan på Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Konstverket skildrar och romantiserar en epok som utplånades genom rivning och nybyggnation.

Ingrid Årfelt är representerad vid flera museum exempelvis Nationalmuseum och Stockholms stadsmuseum.

 

Gravplats: 0157-0262

Toppbild: Ingrid Årfelt i sin ateljé med ett av hennes “snäckformade” skulpturer. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Karin Westman Berg

1914–1997.

Litteraturforskare.

Efter filosofie magisterexamen arbetade Karin Westman Berg som läroverkslärare i Luleå och Härnösand mellan 1943–1957.

Hon disputerade i Uppsala 1962 med Studier i C.J.L. Almqvist kvinnouppfattning och redigerade flera antologier, exempelvis Textanalys från könsrollssynpunkt (1976) och Gråt inte – forska (1979).

Westman Berg var en ledande gestalt inom svensk feministisk litteraturforskning och var mellan 1945–1977 ledamot av Fredrika Bremer-förbundets styrelse.

Westman Berg initierade och ledde könsrollsseminarier vid Kursverksamheten från 1967 till 1977. Då startades kvinnoforskningsseminarier, vilka Westman Berg ledde fram till 1979. Seminarierna blev en inspirerande mötesplats för personer intresserade av kvinnofrågor och kvinnoforskning.

En forskartjänst i kvinno- och könsrollsfrågor gav henne möjlighet att starta Kvinnolitteraturprojektet vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala 1978. Med kvinnolitteratur avsågs då skönlitteratur skriven av svenska kvinnliga författare.

Vid pensioneringen 1982 tilldelades Karin Westman Berg professors namn.

 

Gravplats: 0319-1349

Toppbild: Karin Westman Berg, okänt år. Foto: Inger Harnesk / Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Gunilla Bergsten

1933–1988.

Litteraturvetare.

Gunilla Bergsten var docent i litteraturvetenskap och ägnade sig huvudsakligen åt tysk litteratur, både i akademiska och populärvetenskapliga kretsar.

1963 disputerade hon på avhandlingen Thomas Manns Doktor Faustus som väckte stor internationell uppmärksamhet. Den kom att betyda mycket för Thomas Mann-forskningen eftersom Bergsten på ett skickligt sätt redde ut strukturen i Manns romankonstruktion samtidigt som hon presenterade ett omfattande, tidigare okänt källmaterial.

Gunilla Bergsten var också under många år teaterrecensent i Upsala Nya Tidning.

 

Gravplats: 0325-3169

Toppbild: Gunilla Bergsten, okänt år. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Ingegerd Beskow

1887–1978.

Konstnär.

Ingegerd Beskow reste efter studier för Carl Wilhelmsson på Valands målarskola åren 1907–1909 till Paris, där hon blev elev till Henri Matisse och Maurice Denis.

Beskow var en skicklig akvarellist och målade även i olja i en dämpad, svart kolorit. Mellan 1926–1950 ställde hon ut sin konst i ett flertal större svenska städer. Motiven var ofta landskap, hämtade från städer såsom Stockholm, Uppsala, Växjö med flera.

Foto från 1943 vid Växjö gymnasiums 300-årsjubileum. På bilden syns Ingegerd Beskow och (förmodligen) biskopinnan Brilioth på väg in i domkyrkan. Foto: Yngve Andersson / Kulturparken Småland / Smålands museum.

Oljemålning på duk utförd av Ingegerd Beskow 1937. Målningen föreställer dåvarande Växjö domkyrka sedd från Ingelstadsvägen, med Karolinerhuset framför. Foto: Kulturparken Småland / Smålands museum.

Gravplats: 0152-0057

Toppbild: Ingegerd Beskow målar på en av tavlorna vid utställningsarbete på Smålands museum 1944. Foto: Jan Erik Anderbjörk / Kulturparken Småland / Smålands museum. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Greta Arwidsson

1906–1998.

Arkeolog.

Greta Arwidsson föddes i Uppsala 1906 och var dotter till Ivar och Anna, vilka båda var akademiker.

På 1930-talet, efter studier vid Uppsala universitet, deltog Arwidsson tillsammans med professor Sune Lindqvist vid undersökningarna av båtgravsfältet vid Valsgärde, vilket ligger 7 km norr om Uppsala invid Fyrisån och är ett stort gravfält som användes under järnåldern. 1942 disputerade hon på en avhandling om fynden i Valsgärde inriktad på vendeltidens djurornamentik.

Hon var docent vid Uppsala Universitet och senare landsantikvarie på Gotland och ledamot av Vitterhetsakademien. På Gotland genomförde Arwidsson flera betydelsefulla undersökningar. Arwidsson deltog också vid undersökningar av Birka och bidrog således till Birkaforskningen, bland annat som redaktör och författare för forskningspublikationerna.

1956 utnämndes Arwidsson till professor i arkeologi. Dessutom blev hon internationellt erkänd för sina insatser inom arkeologi. I hennes namn bildades ”Greta Arwidssons vänner”, en förening för kvinnor verksamma i nations- och kårlivet i Uppsala.

Från Greta Arwidssons bok från 1942 rörande fynden i Valsgärde. På bilden syns en hjälm som hittades i en av gravarna. Foto: Wikimedia Commons.

Under 1944 undersökte Greta Arwidsson och Gunnar Ekholm från Uppsala universitet sex gravar på Högåsen i Gamla Uppsala. Greta Arwidsson står vid kameran. Foto: Nils Sundquist [förmodad] / Upplandsmuseet.

Gravplats: 0217-1257

Toppbild: Greta Arwidsson på Museet för nordiska fornsaker, Gustavianum, Uppsala okänt år. Gunnar Sundgren / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …