Politik

Robert Fredrik von Kræmer

1791–1880.

Landshövding, riksdagsledamot.

Robert Fredrik von Kræmer kom från Tavastland i Finland och deltog som officer i fälttåget till Tyskland 1813 och till Norge 1814.

Han var landshövding i Uppsala från 1830–1862 och var som länschef en obestridd centralgestalt och tog en rad betydelsefulla initiativ. Kommunikationerna förbättrades genom vägbyggen, brobyggen, muddring av segelleder, samt bildandet av ångbåtsbolag.

Kræmer tog också initiativet till grundandet av Ultuna lantbruksinstitut och till att Sveriges första kooperativa handel startades i Örsundsbro 1850.

Kræmer spelande även en betydande roll för utvecklandet av staden Uppsala. Stadsparken, promenaden vid Flustret och Västgötaspången tillkom under hans medverkan och han var känd för sina  trädplanteringar, vilka omnämndes i Gunnar Wennerbergs Gluntarne:

”Kors vad den där Kræmer är bra för staden. Han bygger broar och planterar träd”.

 

Gravplats: 0156-0249

Toppbild: Robert Fredrik von Kræmer, Stockholm, ca 1870. Foto: W.A Eurenius & P.L Quist / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Olof von Nackreij

1728–1783.

Hovrättsråd, landshövding.

Olof von Nackreij föddes i Filipstad och blev student i Uppsala 1743.

Han var hovrättsråd i Göta hovrätt, landshövding i Halland, Kronobergs län och blev landshövding i Uppsala län 1782. 1778 upphöjdes Nackreij till friherre och tillhörde de ledande inom mösspartiet.

Början av friherrebrevet från 1778. Foto: UUB.

Vapenbilden från friherrebrevet. Foto: UUB.

Olof von Nackreij avled ogift på Uppsala slott 1783 och slöt därmed sin friherrliga ätt. Nackreij hade begärt att få bli begravd på Fattigkyrkogården som den kallades då.

 

Gravplats: 0112-0610A

Toppbild: Olof von Nackreijs vapensköld från 1778. Foto: UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Tycho Hedén

1887–1962.

Politiker, målare.

Tycho Hedén var utbildad målare och även ombudsman i Svenska målareförbundet 1942–1954.

Hedén intresserade sig tidigt för politik och han var föreståndare för Folkets hus, ordförande i Uppsala arbetarekommun, ordförande i Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt 1920–1960, ledamot av stadsfullmäktige 1919–1959 samt ledamot av landstinget 1930–1962.

Under flera årtionden var Tycho Hedén en ledande politiker i Uppsala och inflytelserik i stadens arbetarrörelse.

Nya bostadsområden byggdes i Uppsala under Hedéns tid, vilket leddes av stadsarkitekten Gunnar Leche.

 

Gravplats: 0150-2047

Toppbild: Tycho Hedén, Uppsala 1954. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Johan Fredrik Carlsson

1845–1922.

Smidesmästare.

Johan Fredrik Carlsson föddes i Mådra skogstorp i Almunge och etablerade sig som smidesmästare i den gamla f.d. kvarnsmedjan vid Akademikvarnen mitt i Uppsala.

När domkyrkan restaurerades på 1880-talet tillverkade Carlsson låsen till kyrkportarna. Som entreprenör engagerades han av Uppsala stad 1910 när gas- vatten- och avloppsledningarna skulle läggas i gatorna (J. F. Carlssons rörledningsaffär).

Johan Fredrik Carlson satt i stadsfullmäktige i 24 år, var en av huvudmännen i Uppsala Sparbank, ledamot av styrelsen för Gillbergska barnhusfonden och för Tekniska skolan, ledamot av Borgerskapets äldste och Gävle Handelskammare samt medlem i Uppsala Missionsförening.

 

Gravplats: 0130-1305

Toppbild: Johan Fredrik Carlssons gravsten. Foto: Henrik Zetterberg. Inget foto av Johan Fredrik Carlsson hittades när sidan gjordes. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Rosalie Olivecrona

1823-1898.

Författare, kvinnosakskämpe.

Rosalie Olivecrona var en av pionjärerna inom den svenska kvinnorörelsen. Som samhällsdebattör och kvinnorättskämpe gjorde hon betydande insatser.

1857 publicerade Olivecrona ett antal artiklar i Aftonbladet under rubriken ”En ropandes röst i öknen”. Artiklarna försvarade Fredrika Bremers roman Hertha, som var ett inlägg i debatten om den ogifta kvinnans myndighet.

Tillsammans med Sophie Adlersparre startade hon Tidskrift för hemmet 1859 där hon publicerade en mängd texter. Internationellt hade hon flera uppdrag inom den växande kvinnliga offentligheten.

Olivecrona hade huvudansvaret för utställningen om kvinnlig slöjd vid världsutställningen i Wien 1873 och hade liknade uppdrag i Philadelphia, Paris och Chicago.

Rosalie Olivecronas skönlitterära författarskap påbörjades på 1840-talet med dikter och noveller i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning under pseudonymen La Straniera. Diktsamlingen Skogsblommor utkom 1855 och sent i livet studien Mary Carpenter och hennes verksamhet (1887) och Spridda blad (1889).

 

Gravplats: 0104-0255

Toppbild: Rosalie Olivercrona, 1874. Foto: Bertha Valerius / Västergötlands museum. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Sven Anders Hägg

1817–1904.

Skomakarmästare, politiker, författare.

Sven Anders Hägg började 10 år gammal som skomakarlärling och fick gesällbrev 1840. Mellan 1845–1848 vistades Hägg i Stockholm, S:t Petersburg och i Paris där han bevittnade Februarirevolutionen.

Hägg kom till Uppsala 1848 och blev verkmästare hos skomakare Lindgrens änka vid Östra Ågatan 45. Hägg tog över verkstaden 1852 och vann burskap (fick rätt att idka borgerlig näring) i Uppsala. Samma år bildade han Allmänna sjuk- och begravningshjälpen i anslutning till Hantverksföreningen och var från 1862–1866 ledamot av stadsfullmäktige.

Hägg var en hängiven nykterist men gick gärna på teatern, vilket sades vara ”hans enda nöje”. Som författare gav han ut Fotbeklädnadens historia, Torghandeln i städerna och Beskrivning över Upsala gamla kyrkogård.

På 67-årsdagen fick Hägg konungens medalj i guld av 5:e storleken för medborgerlig förtjänst överlämnad av landshövding Adolf Hamilton.

Hägg hade sin gård vid Gräsgränden intill nuvarande Bangårdsgatans mynning vid Fyrisån. I boken om Upsala kyrkogård skriver han om sina barn: ”Tvenne barn, en gosse nära två år och en flicka vid fyra års ålder, äro här jordade”.

 

Gravplats: 0156-0253

Toppbild: Sven Anders Hägg, Uppsala ca 1850. Foto: Karl Ågren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Ellen Hagen

1873–1967.

Kvinnosakskämpe, publicist och politiker.

Ellen Hagen tog initiativet till bildandet av Uppsala Kvinnliga Rösträttsförening 1903 och var dess ordförande fram till 1923. Hagen var en av de främsta i arbetet för rösträtt åt kvinnor i Sverige. Hon var gift med Robert Hagen som var landshövding i Gävleborgs län 1918–1922.

Hon var också en av initiativtagarna till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samt en av grundarna av Frisinnade kvinnor 1914. Hagen var ordförande för Folkpartiets kvinnoförbund 1938–1946 och för Svenska Kvinnors Medborgarförbund 1936–1963.

Ellen Hagen deltog också i internationellt freds- och rösträttsarbete samt var svensk delegat vid nedrustningskonferensen i Paris 1931.

 

Gravplats: 0103-1967

Toppbild: Ellen Hagen, okänt år. Foto: Länsmuseet Gävleborg. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Fadime Sahindal

1975–2002.

Frontfigur mot hedersförtryck.

Fadime Sahindal, som var av turkiskt-kurdiskt ursprung, kom tillsammans med familjen till Sverige i början av 1980-talet. Som student läste hon till socionom i Sundsvall och Östersund.

I 20–årsåldern inledde hon ett förhållande, vilket inte accepterades av släktingar. Efter trakasserier och hot från manliga släktingar gjorde Sahindal en polisanmälan och kontaktade massmedia. Det var i samband med detta som hon blev känd för allmänheten.

Hon blev en symbol för andra invandrarkvinnor i liknande situation. Vid ett seminarium om integrationsfrågor i riksdagen 2001 kritiserade hon kulturmönstret i vissa invandrargrupper och också samhällets oförmåga att stödja kvinnor som befann sig i en situation liknande hennes.

Vid ett besök i hemmet 21 januari 2002 mördades Fadime Sahindal. Fadern greps och dömdes till livstids fängelse för mord.

Företrädare för kurdiska organisationer och för andra invandrargrupper i Sverige tog starkt avstånd från mordet på Fadime Sahindal.

Efteråt har det bildats flera organisationer, nätverk och fonder till stöd för utsatta invandrarkvinnor och den efterföljande debatten handlade om hedersmord och bristande stöd till invandrarkvinnor.

Bland det stora antalet människor som deltog i begravningsgudstjänsten i Uppsala domkyrka 5 februari 2002 fanns representanter för regeringen och kungahuset.

 

Gravplats: 0313-0861

Toppbild: Fadime Sahindal, 1998. Foto: Eva Tedesjö / IBL. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Helena Nyblom

1843–1926.

Författare.

Helena Nyblom var en av förra sekelskiftets mest produktiva och uppskattade sagodiktare.

Hon föddes i Köpenhamn 1843 och var dotter till Jørgen Roed och Emilia Amanda Kruse. Fadern var målare och professor vid Konstakademien i Köpenhamn och modern hade ett intresse för antikens konst och litteratur. Helena Nyblom växte således upp i ett hem präglat av intellektualitet och estetik.

Sin blivande make träffade hon i Rom och de flyttade till Uppsala där deras hem snart blev en samlingspunkt för konstnärligt inriktade människor från hela Norden.

Nyblom gav ut en rad noveller och diktsamlingar, men sitt verkliga litterära genombrott fick hon i slutet av 1890-talet med sina sagor.

Nyblom konverterade till katolicismen 1895, vilket både uppmärksammades och kritiserades i media.

Helena Nyblom var en aktiv debattör inom kvinnorörelsen och också kulturskribent i tidskrifter, såsom Nordisk tidskrift, Ny svensk tidskrift, Ord och bild och Idun.

1922 utkom det självbiografiska verket Mina levnadsminnen.

John Bauers illustration från 1913, till Helena Nybloms “Bortbytingarna” i “Bland tomtar och troll”. Foto: Wikimedia commons.

Vershuset på Östra Ågatan 65 i Uppsala. Familjen Nyblom bodde i huset från och med 1864. Foto: Arild Vågen / Wikimedia commons.

Gravplats: 0112-0574

Toppbild: Helena Nyblom, Stockholm ca 1870- ca 1880. Waldemar Dahllöf / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Hildur Ottelin

1866–1927.

Bostadsinpektris, kommunalpolitiker, gymnastiklärare.

Efter examen vid Gymnastiska institutet i Stockholm 1893 flyttade Hildur Ottelin till Skolgatan 10 i Uppsala och bodde där en tid med sin bror. Under flera år arbetade hon som gymnastiklärare och sjukgymnast vid Lindska skolan och Anna Wikströms handelsskola för blinda kvinnor.

1903 investerade Ottelin i två gårdar vid Stamgatan (dagens Geijersgatan) 7 och 10 med avsikt att hyra ut bostäder och bosatte sig själv i nummer 10. Ett år senare köpte hon mark av kyrkoherde Otto Myrberg i Rickomberga som senare såldes billigt till arbetarfamiljer och tillsammans med dem bildades en egnahemsförening, Rickomberga Egna Hem, där hon var verkställande direktör 1904–1927.

Senare blev Ottelin bostadsinspektris under hälsovårdsnämnden och 1912 blev hon, som första kvinna, ledamot av stadsfullmäktige när hon valdes in för socialdemokraterna. Likaså blev Ottelin även den första kvinnan i drätselkammaren.

Som politiker blev hon känd för sina många kontroversiella förslag och engagemang i bostadsfrågor och i äldrefrågor. Hildur Ottelin fortsatte att engagera sig i kommunala frågor fram till sin död.

Sedan 1950 bär en gata i Uppsala, i området Rickomberga hennes namn.

 

Gravplats: 0148-1933

Toppbild: Hildur Ottelin, ca 1916- ca 1927. Foto: Klara Hacksell / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …