Gustaf Svanberg föddes i Uppsala 1819 och var son till Gustaf (astronomen) och Fredrika Svanberg. Senare i livet blev han borgmästare och verksam i kommunalpolitiken i Göteborg. Svanberg blev också invald som ledamot i riksdagens andra kammare.
Gravvården som pryder Svanbergs gravplats är en av de mest iögonfallande på Gamla kyrkogården. Den allegoriska kvinnogestalten i brons heter ”Sorgen” och utfördes av skulptrisen Sigrid Blomberg. En likadan skulptur pryder Carl Wijks familjegrav på Östra kyrkogården i Göteborg.
Gravplats: 0109-0461B
Toppbild: Porträtt av Gustaf Svanberg, 1910. Foto: Okänd fotograf / Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren] Klicka här för en obeskuren bild
Egmont Tornberg föddes 1891 i Rytterne och blev senare i livet underlöjtnant vid flottan 1914, löjtnant 1917 och började flyga 1918.
Han övergick till flygvapnet när det bildades 1926 och samma år satte han som kapten höjdrekord i höjdflygning med sjöflygplan. Höjdrekordet sattes till 5731 meter med en Heinkel med 500 kg last (motsv. stridslast). Rekordet godkändes vederbörligen av den internationella federationen och överträffade tidigare rekord med 700 meter.
1928 var Egmont chef för den svenska räddningsexpeditionen av överlevande från det italienska luftskeppet Italia norr om Spetsbergen. Han visade ett imponerande ledarskap under två månadernas hårda materiella och personella påfrestningar under mycket svåra och snabbt växlande väderförhållanden med riskabel flygning över ishavet, isdrift och tät dimma.
Del av räddningsstyrkan med Tornberg i mitten.
Foto: Från privat samling.
Från Italia-aktionen 1928.
Foto: Från privat samling.
Senare i livet var Tornberg chef för F 1, Jämtlands flygflottilj F 4 och för Norrbottens flygbaskår F 21.
1940 blev Tornberg överste och elva år senare avled han 59 år gammal och var då den siste bland de marinflygare som börjat sin flygkarriär 1917.
Gravplats: 0115-0811B
Toppbild: Porträttfotografi av Egmont Tornberg, chef för Västra flygbasområdet 1943-1946. Signerat, inramat foto. Foto: Okänd fotograf / Flygvapenmuseum. [Bilden är beskuren] Klicka här för en obeskuren bild
Anders Strandberg kom som 13-åring till Uppsala och började arbeta som bodbiträde.
1885 startade Strandberg en manufakturaffär vid Stora Torget. Affären inrymdes senare i hörnhuset (byggt 1905) vid Drottninggatan i det så kallade Strandbergska huset. Huset var det första i staden med hiss, centralvärme och elektricitet. Samma år drev Strandberg, som socialt och tekniskt intresserad, fram ett elektricitetsverk för staden.
Stora torget i Uppsala 1901-1902, vy mot Kungsängsgatan. Vid fotograferingstillfället inrymdes Anders Strandbergs sybehörshandel. Hörntomten ägdes och bebyggdes av Olof Rudbeck d.ä. Det inrymde ett postkontor fram till 1715. Husen revs 1934. Foto: Alfred Dahlgren / UUB.
Stora torget med det Strandbergska huset (byggt 1905) till höger, 29 april 1911. Vid tillfället firades Svenska veckan som en manifestation för att gynna svensk industri. Foto: Okänd fotograf / UUB.
Strandberg var ledamot av stadsfullmäktige 1899–1930, verkställande ledamot av drätselkammaren 1916–1928 samt även landstingsman och medlem av Sjukhusdirektionen vid Akademiska sjukhuset. Han var också medlem av Borgerskapets äldste.
Asta Ödman föddes i Göteborg och var skulptör och konstnär.
Ödman studerade för Sten Teodorsson och under studietiden blev hon vän med Inger Manne, med vilken hon målade tillsammans med under många år.
I början av 1960-talet studerade Ödman för Fritz Gahn och hon var medlem i en grupp konstnärer som skulpterade, tecknade och målade.
Ödman hade ett antal egna utställningar. Hon blev även postumt representerad med flera verk i Norrköpings konstmuseums samlingsutställning ”Kvinnliga konstnärer” från 2013.
I Norrköping finns det även offentliga verk som Asta Ödman skapat, exempelvis i rådhuset och konserthuset De Geerhallen.
Toppbild: Asta Ödman med skulpturer. Foto: Mikael Strand. Fotot publicerades först i Norrköpings Tidningar. [Bilden är beskuren] Klicka här för en obeskuren bild
Adolf Noreen föddes i Östra Ämtervik i Värmland och disputerade 1877 med avhandlingen Fryksdalsmålets ljudlära. Avhandlingen behandlar dialekten från hans hembygd och var den första dialektbeskrivningen grundad på vetenskapliga principer.
Noreen gav ut språkhistoriska handböcker, exempelvis om fornisländska i Altisländische Grammatik (1884) och om fornsvenska i Altschwedische Grammatik (1904).
I sitt stora verk Vårt språk (1903–1924) redovisar han sin grundsyn på språket och presenterar en grundplan för grammatiken. Noreen var även en av pådrivarna till stavningsreformen 1906.
Mellan 1887–1919 var Adolf Noreen professor i nordiska språk, valdes till ledamot av Vitterhetsakademien 1902, till ledamot av Vetenskapsakademien 1917 och blev ledamot av Svenska Akademien 1919.
Tillsammans med Johan August Lundell grundade han Upsala Enskilda Läroverk (numera Lundellska Skolan) 1892.
Victor Clifton Martyn, känd som Topper Martyn, föddes i England och var jonglör och illusionist. På 1960-talet bosatte sig Martyn i Uppsala tillsammans med sin fru.
Topper Martyn scendebuterade 1938 som jonglör och hade ett blandat program med inslag av jonglering, komik och trolleri. Martyn fick flera utmärkelser och priser för sitt artisteri. 1970 blev han världsmästare i komisk magi i Amsterdam.
1996 hedrades Martyn med det engelska Carlton Comedy Prize. Han har fått den franska utmärkelsen Mandrake d’or och en guldmedalj av Asahi Television (Japan).
Utöver att ha uppträtt i 30 olika länder, spelade han trollkarlens roll i barnmusikalen Alfons och trollkarlen, som bygger på Gunilla Bergströms bok Hokus Pokus Alfons Åberg. Topper Martyn syntes även i TV-produktioner, exempelvis SVT:s julkalender från 1984 – Julstrul med Staffan & Bengt.
Gravplats: 0406-0001 (Minneslunden på Gamla kyrkogården)
August Haglund vann burskap (fick rätt att idka borgerlig näring) 1862 och öppnade egen handelsaffär i Lodénska huset vid Stora torget.
När Uplandsbanken bildades blev han dess första bokhållare och var sedan bankkassör fram till sin pensionering. Haglund skrev dikter till familjehögtider och var musiker i Skarpskyttekårens orkester.
Mest känd är han för sin donation 1901 på 50 000 kr till en ny bro över Fyrisån vid Skolgatan. Bron kallas också idag ”Haglunds bro” och ersatte 1889 den tidigare bron som uppfördes på platsen.
Den tidigare bron flyttades norrut (till Odensgatan) och fick namnet ”Eddaspången” efter kvarteret Edda. Forsränningen på sista april brukar starta strax norr om Haglunds bro.
Lars Erstrand var ett av de stora namnen i svensk jazz under 1900-talet. Han blev ”Mister Swing” med jazzpubliken och var ett tungt namn inom både svensk och internationell jazz.
Han började spela piano men övergick till vibrafon efter att ha blivit influerad av vibrafonisten Lionel Hamptons spel i Benny Goodmans orkester.
Från 1960-talet och många år framåt samarbetade Erstrand med klarinettisten Ove Lind.
Det internationella genombrottet kom på 1970-talet då han spelade med Benny Goodman och senare med klarinettisterna Bob Wilber och ”Peanuts” Hucko.
Lars Erstrand framträdde också med Sven Asmussen och Alice Babs och spelade från 1990-talet tillsammans med Arne Domnerus samt i kvartetten Swedish Swing Society.
Åke Holm föddes i Norrtälje och blev senare i livet Sveriges främste araknolog (spindelforskare) och han ses som den moderna spindelembryonologins skapare.
Han gav ut en rad betydande arbeten inom embryologi och taxonomi och ledde forskningsresor till Abisko och Torneträskområdet, Östafrika, Spetsbergen, Grönland och Malaysia. Holms spindelforskning inriktades i synnerhet på den svenska fjällfaunan samt på faunan i Arktis och Östafrika. Ett av resultaten var att nya arter upptäcktes.
Åke Holm tillsammans med deltagare på en av forskningsresorna till Östafrika. Foto: Evolutionsmuseet i Uppsala.
Olle Hedberg som deltog på en av forskningsresorna till Östafrika. Foto: Evolutionsmuseet i Uppsala.
Åke Holm var museiintendent vid Zoologiska institutionen 1947–1975 och hade som intendent vid Zoologiska museet hand om samlingarna som sträcker sig från Linnés och Thunbergs tid.
Louise Stiernstedt föddes i Uppsala och var tecknare och grafiker.
Efter att ha studerat vid Tekniska skolan 1895–1896 och vid Konstakademien i Stockholm 1897–1893, vidareutbildade Stiernstedt sig vid olika skolor i Italien och München.
Stiernstedt var en skicklig trä- och linoleumsnittare och hennes konst består av porträtt, landskapsmotiv och stilleben. Hon är representerad vid Nationalmuseum.
Toppbild: Louise Stiernstedt, Landskapsskolan vid Konstakademin, Stockholm, 1898. Bakre raden: Helene Herslow, Astrid Kjellberg, Esther Salmson, Louise Stiernstedt, Mathilde Wigert, John Österlund, Manne Hallengren, Seth Nilsson. Främre raden: Herman Österlund, professor Per Daniel Holm, Hildur Hult.Foto: Okänd fotograf / UUB. [Bilden är beskuren] Klicka här för en obeskuren bild
