Fredrik Tamm

1847–1905.

Språkforskare.

Fredrik Tamm föddes i Tveta i Södermanland och disputerade 1875 med en avhandling om svensk etymologi, vilket är läran om ords språkhistoriska ursprung och utarbetade Etymologisk svensk ordbok till och med bokstaven K.

Tamm ägnade sig särskilt åt etymologiska arbeten och svensk ordbindningslära. Under många år vikarierade Tamm för den sjuklige professorn i Svenska språket, Frits Läffler. Mellan 1883–1898 var Tamm tillförordnad professor i nordiska språk.

Uppsala universitet försökte inrätta en professur till Tamm, men det beviljades inte av konungen. 1897 fick Tamm i stället professors namn och värdighet.

Strax därefter gick Tamms hustru bort och han drabbades av cancer i ansiktet. Operationen som gjordes medförde att hans tal blev krafigt nedsatt.

På sin födelsedag, den 30 mars 1905 avled han och Nathan Söderblom höll griftetalet där det sades:

“Ingen kunde vara en bättre åhörare än han, detta vare sig det gällde roliga historier eller vetenskapliga föredrag, hvilka sednare han in i det sista troget besökte, hvar hälst de bjödos”.

 

Gravplats: 0132-1406

Toppbild: Fredrik Tamm med sin fru Augusta Josefina Elisabeth Lundqvist, Uppsala 1894. Foto: Alfred Dahlgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Johan Fredrik Carlsson

1845–1922.

Smidesmästare.

Johan Fredrik Carlsson föddes i Mådra skogstorp i Almunge och etablerade sig som smidesmästare i den gamla f.d. kvarnsmedjan vid Akademikvarnen mitt i Uppsala.

När domkyrkan restaurerades på 1880-talet tillverkade Carlsson låsen till kyrkportarna. Som entreprenör engagerades han av Uppsala stad 1910 när gas- vatten- och avloppsledningarna skulle läggas i gatorna (J. F. Carlssons rörledningsaffär).

Johan Fredrik Carlson satt i stadsfullmäktige i 24 år, var en av huvudmännen i Uppsala Sparbank, ledamot av styrelsen för Gillbergska barnhusfonden och för Tekniska skolan, ledamot av Borgerskapets äldste och Gävle Handelskammare samt medlem i Uppsala Missionsförening.

 

Gravplats: 0130-1305

Toppbild: Johan Fredrik Carlssons gravsten. Foto: Henrik Zetterberg. Inget foto av Johan Fredrik Carlsson hittades när sidan gjordes. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Martin Edlund

1884–1955.

Företagsledare.

Martin Edlund växte upp i Börje utanför Uppsala. Som tonåring kom Edlund till sin farbror Gustaf Edlund som ägde kvarnen vid Vasksala torg.

1914 blev Edlund vd i Uppsala Valskvarn som farbrodern köpt upp och utökade verksamheten genom kontrakt med Skellefteåbagaren Karl Lundström, som på Edlunds förslag saluförde Uppsalabolagets mjöl under namnet Vasa med landsfaderns bild på förpackningarna.

Lundström startade senare Wasabröd i Filipstad. 1917 började den initiativrike Edlund tillverka Vasa ångpreparerade havregryn och havremjöl.

Året efter köptes Holmgrens ättiksfabrik som förvandlades till Uppsala Ättiksfabrik AB med bland annat senap som huvudprodukt. Det bytte sedan namn till Slotts AB.

Från Tyskland hämtades den tekniskt begåvade ingenjören Bruno Knebel (som blev produktionschef) och Edlund lyckades få världspatent på sitt slutna system för tillverkning av biologisk ättiksprit.

1936 grundade Edlund dessutom Uppsala sidenväverier med en uppmärksammad barnkrubba för de anställdas barn. Han startade också barnkolonin i Örsand (mittemot Skokloster) och var ledande inom Barnens Dagsrörelsen.

 

Gravplats: 0150-2038

Toppbild: Martin Edlund, oljemålning. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Herman Baumbach

1857–1931.

Student.

Herman Baumbach föddes i närheten av Grästorp och brukar kallas den mest kände överliggaren. Han kom till Uppsala 1876 och avlade sin fil. kand. vid 61 års ålder efter 84 terminers studier. Han tillhörde Västgöta nation från 1876 till sin död 1931. 

Blyertsteckning föreställande Herman Baumbach, tecknad av Carl Lindorm Möllersvärd. Teckningen finns med i häftet (från 1925) Upsalagubbar. Foto: UUB.

Häfte med 20 teckningar gjorda av konstnären Lindorm Möllerswärd. Motiven är kända profiler i Uppsala. Foto: Anja Szyszkiewicz / Upplandsmuseet.

Baumbach studier var inriktade på latin, tyska och engelska och han hade höga betyg. Med plommonstop, stor överrock och kippande galoscher blev Baumbach en sevärdhet i gatulivet.

 

Gravplats: 0119-1013

Toppbild: Herman Baumbach, Uppsala ca 1876-ca 1885. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Johanne Grieg Cederblad

1901–1979.

Författare, föredragshållare.

Johanne Grieg Cederblad föddes i Bergen i Norge.

1933 bosatte hon sig i Uppsala och var mycket engagerad i folkbildning. Hon arbetade även med äldreomsorg och patienter på psykiatriska sjukhus. Grieg Cederblad var även barnboksförfattare och föredragshållare.

Grieg Cederblad var även översättare av svensk skönlitteratur till norska under tiden från när hon kom till Sverige till slutet av 1940-talet. Jobbet hade hon fått av sin bror Harald (grundare, storägare och vd i Gyldendal Norsk Forlag). Hon skrev också artiklar i Alle Kvinners Blad.

Johanne Grieg Cederblad och Bothild Fredriksson granskar klädesplagg som samlats in av Svenska Norgehjälpen. Bilden är publicerad i UNT 1940. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

Minnesfest för Nordahl Grieg i Stockholm 1944. På bilden syns, från vänster: läroverksadjunkt Carl Cederblad, Uppsala, fru Johanne Grieg Cederblad, minister Bull, Sigurd Hoel och teaterchef Hans Jacob Nielsen. Foto: Riksarkivet Norge.

Under krigsåren och under den tyska ockupationen av Norge var Grieg Cederblad mycket aktiv i Norge-hjälpen. 1946 blev hon tilldelad Haakon VII:s Frihetskors för sitt arbete.

 

Gravplats: 0110-0498A

Toppbild: Johanne Grieg Cederblad, 1958. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Jan “Moltas” Erikson

1932–1988.

Psykiatriker, radio- och TV-underhållare.

Jan ”Moltas” Erikson föddes i Uppsala och fick sitt smeknamn i Uppsala domkyrkas gosskör.

Han blev särskilt känd för sin medverkan i Hasse Alfredsons och Tage Danielssons Mosebacke Monarki samt På minuten. Erikson gjorde även några mindre roller på film.

Moltas Erikson, “även husfar gör nytta hemma”, Uppsala november 1963. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet.

Moltas Erikson, Uppsala 1967. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet.

Han var också verksam som psykiater vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Erikson var även sommarpratare i Radio vid ett flertal tillfällen.

”Moltas” Erikson ligger begravd tillsammans med föräldrarna, vilka hade sybehörsaffären Hultmans eftr. vid Svartbäcksgatan. 

 

Gravplats: 0103-0198B

Toppbild: Jan Erikson, okänt år. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Finn Malmgren

1895–1928.

Forskningsresande, meteorolog, hydrolog.

Finn Malmgren föddes i Göteborg. 1912 skrevs Malmgren in vid Uppsala universitet där han sedermera tog en fil.kandexamen med matematik, fysik och kemi som huvudämnen.

Malmgren deltog senare i polarforskaren Roald Amundsens ishavsexpedition som assistent åt vetenskapsmannen Harald Ulrik Sverdrup.

Ombord på fartyget Maud lämnade de Nome i Alaska sommaren 1922 för att, efter att ha tillbringat tre och halvt år i packisen, återvända till Alaska i augusti 1925. Tillsammans lyckades de samla in ett stort forskningsmaterial och åtskilliga observationer.

1927 disputerade Malmgren på en avhandling om havsisens egenskaper. Senare blev Malmgren docent i meteorologi.

Finn Malmgren, maj 1925, framför det magnetiska observationsfältet. Foto: Stockholms universitet.

Finn Malmgren, maj 1925 vid sin rimfrostregistrator. Foto: Harald Ulrik Sverdrup / Stockholms universitet.

Vid nordpolsexpeditionen med luftskeppet Italia 1928, kraschade det på isen norr om Spetsbergen. Efter en lång vandring, omkom Finn Malmgren och hans kvarlevor blev kvar på isen. Delar av expeditionen räddades av den ryska isbrytaren Krassin.

Malmgrens namn finns på Västmanlands-Dala nations gravplats och en staty av honom, utförd av skulptören Nils Sjögren, restes 1931 i Börjeparken intill Västmanland-Dalas nation. Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet utdelar vart tredje år ett pris till hans minne för “insatser gällande arktiskt forskning”.

 

Gravplats: 0136-1508

Toppbild: Finn Malmgren, 1928. Foto: Wikimedia commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Margit Sahlin

1914-2003.

Präst, teolog, författare.

Margit Sahlin var en av Sveriges tre första kvinnliga präster och prästvigdes 1960 sedan Svenska kyrkan genom ett kyrkomötesbeslut öppnat portarna för kvinnliga präster och en ny lag tillkom 1958 och trädde i kraft 1959.

Dessförinnan hade hon skaffat sig en bred akademisk bakgrund samt disputerat i romanska språk om den kyrkliga dansen och folkdansvisan, La Carole médiévale et ses rapports avec l´église (Den medeltida dansen och dess kontakt med kyrkan). Redan 1940 är hon i sin avhandling tvärvetenskaplig.

Sahlin tog initiativ till bildandet av Katharinastiftelsen och var dess direktor under sammanlagt 34 år. Stiftelsen beskrivs som en mötesplats för samtal mellan kyrka och samhälle.

Sahlin var sekreterare i Svenska kyrkans centralråd 1945-1970 och utsågs till teologie hedersdoktor i Uppsala 1978.

På 1970-talet var hon även kyrkoherde i Engelbrekts församling i Stockholm. Hon utförde ett pionjärarbete genom bildandet av stiftskvinnoråd runt om i landet samt dess paraplyorganisation Kyrkliga kvinnorådet (idag kvinnor i svenska kyrkan). 1995 tog hon emot jämställdhetspris av jämställdhetsminister Marita Ulvskog.

Bland de flertal böcker Margit Sahlin skrivit kan nämnas Evangelisation (1947), Man och kvinna i Kristi kyrka (1950), Ordets tjänst i en förändrad värld (1959), Dags för omprövning (1980), Med Petrus (1982), Hurdan är Gud (1985), Den hemlighetsfulla boken. Att läsa bibeln idag (1994) och Jesus. Guds hemlighet (1999).

Margit Sahlin Akademin bildades 2015 och är plattform för meningsutbyte mellan forskning, samhälle, kultur, och kyrka i Margit Sahlins anda.

 

Gravplats: 0154-0137

Toppbild: Margit Sahlin vid sitt sommarhus i Dalarna, okänt år. Foto: Ulf Palm. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Johan von Bahr

1860–1929.

Borgmästare i Uppsala.

Johan von Bahr föddes i Stockholm och blev sedermera borgmästare i Uppsala.

Efter avlagd hovrättsexamen i Uppsala 1883, blev von Bahr auditör vid Upplands regemente 1885, vice häradshövding 1886 och 1891 ombudsman vid Uppsala universitet. 1915 blev han borgmästare i Uppsala.

På hans initiativ, planterades den sedermera så kallade ”von Bahrska häcken” i stadsdelen Löten norr om Heidenstams torg. Syftet med häcken var att skydda Uppsala mot nordanvinden.

Häcken är en kilometer lång och 100 meter bred och består huvudsakligen av barrträd. Planteringsarbetet, som blev klart 1910, utfördes av frivilliga skolungdomar som då samtidigt fick en praktisk lektion i naturkunskap.

 

Gravplats: 0112-0562

Toppbild: Johan von Bahr, Uppsala, 1896. Foto: Alfred Dahlgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Sonja Lyttkens

1919-2014.

Matematiker.

Sonja Lyttkens blev 1956 den andra kvinnan i Sverige med en doktorsgrad i matematik på en doktorsavhandling som behandlade harmonisk analys.

1963 blev hon landets första universitetslektor i matematik, en tjänst hon innehade till 1984. Lyttkens var också engagerad i arbetet med att förbättra kvinnors villkor i den akademiska världen.

Vid sidan av sitt arbete ägnade sig Lyttkens åt akvarellmålning och hade redan innan hon pensionerades haft flera utställningar. Hennes akvareller finns representerade hos Statens konstråd.

Så sent som 1986 publicerade Lyttkens ett arbete: General Tauberian Theorems Connected with a Theorem of Korenblum. Efter pensioneringen ägnade sig Lyttkens helt åt sitt akvarellmåleri.

 

Gravplats: 0327-2121

Toppbild: Sonja Lyttkens vid sjön Vin, okänt år. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild