Maj Bring

1880–1971.

Konstnär.

Maj Bring växte upp i Uppsala på Sysslomansgatan 8 och sedermera på Skolgatan. Hon studerade vid Vilhelmssons målarskola i Göteborg och vid Konstakademin och för Henri Matisse i Paris 1908–1910.

Bring drev själv en konstskola på Söder i Stockholm och var ordförande i Föreningen Svenska Konstnärinnor mellan åren 1949–1951. Bring målade bland annat landskap i modernistisk stil och arbetade senare med collage och paljetterade målningar.

Hennes självbiografi Motsols (1986) är i nyutgåva kompletterad med en stor mängd bilder ur hennes konstnärskap. I boken skildras Maj Brings konstnärsskap samt hennes möten i samtiden och tiden i Paris. Nyutgivningen har utförts genom Maj Brings Fonds försorg

Konstverk av Maj Bring finns representerade på Moderna museet, Nationalmuseum, Sahlströmsgården i Torsby, Aguelimuseet i Sala, Per Ekström museum i Mörbylånga och Borås museum.

2008 hedrades flera konstnärer med att gator och parker i Stockholm namngavs efter dem. I Sköndal är Maj Bring representerad.

 

Gravplats: 0129-2149

Toppbild: Maj Bring, 1904. Foto: Hämtat från boken Maj Bring – Motsols. Memoarer och konst. 2007. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Ingrid Årfelt

1923–1999.

Konstnär, grafiker.

Efter studier vid Edwin Ollers målarskola och Konstakademien kom Ingrid Årfelt 1941 till Kungliga Konsthögskolan.

Vid konsthögskolan deltog hon i undervisningen i grafik samt i avdelningen för skulptur från 1946–1948.

1956 erhöll Årfelt ett stipendium från italienska staten och vistades en period i Rom vid Accademia degli stanieri.

Årfelt har bland annat arbetat med porträtt, figurkompositioner och landskap. Hennes arbeten är utförda i träsnitt, torrnål, akvatint, linoleumsnitt och pastell. Årfelt gav 1962 ut en bildsatt version av det babylonska Gilgamesheposet, ett verk som väckte stor uppmärksamhet.

På Upplandsmuseet finns sedan 2008 ett smideskonstverk av Ingrid Årfelt från 1963, inspirerat av folklivet kring det gamla Hotell Rullan på Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Konstverket skildrar och romantiserar en epok som utplånades genom rivning och nybyggnation.

Ingrid Årfelt är representerad vid flera museum exempelvis Nationalmuseum och Stockholms stadsmuseum.

 

Gravplats: 0157-0262

Toppbild: Ingrid Årfelt i sin ateljé med ett av hennes “snäckformade” skulpturer. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Ingegerd Beskow

1887–1978.

Konstnär.

Ingegerd Beskow reste efter studier för Carl Wilhelmsson på Valands målarskola åren 1907–1909 till Paris, där hon blev elev till Henri Matisse och Maurice Denis.

Beskow var en skicklig akvarellist och målade även i olja i en dämpad, svart kolorit. Mellan 1926–1950 ställde hon ut sin konst i ett flertal större svenska städer. Motiven var ofta landskap, hämtade från städer såsom Stockholm, Uppsala, Växjö med flera.

Foto från 1943 vid Växjö gymnasiums 300-årsjubileum. På bilden syns Ingegerd Beskow och (förmodligen) biskopinnan Brilioth på väg in i domkyrkan. Foto: Yngve Andersson / Kulturparken Småland / Smålands museum.

Oljemålning på duk utförd av Ingegerd Beskow 1937. Målningen föreställer dåvarande Växjö domkyrka sedd från Ingelstadsvägen, med Karolinerhuset framför. Foto: Kulturparken Småland / Smålands museum.

Gravplats: 0152-0057

Toppbild: Ingegerd Beskow målar på en av tavlorna vid utställningsarbete på Smålands museum 1944. Foto: Jan Erik Anderbjörk / Kulturparken Småland / Smålands museum. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Gusten Widerbäck

1879–1970.

Konstnär.

Gusten (Erik Gustaf) Widerbäck är Uppsalas och Upplandsslättens konstnär, dock föddes han i Södra Vi i Kalmar län.

Han började studera musik för Ruben Liljefors, men blev av Rubens bror Bruno uppmuntrad att ägna sig åt oljemålning som gav honom stöd och hjälp. Widerbäck fick sin formella utbildning på Konstakademien 1899 samt på Konstnärsförbundets skola 1900.

Efter konststudierna i Stockholm återvände Widerbäck till barndomsstaden Uppsala. Widerbäck flyttade 1918 till Årsta strax öster om Uppsala och bodde där till sin död 1970.

Under hela den 70-åriga konstnärskarriären avbildade han slätten och staden. Widerbäcks konst är präglad av nationalromantikens stämningsmåleri och han ägnade slätten, träden och husen en lyrisk uppmärksamhet.

Widerbäck umgicks mycket med Olof Thunman och Manne Ihran och hade utställningar i Uppsala, Gävle, Stockholm och Göteborg.

Strax före sin död donerade han ett stort antal skisser, teckningar, akvareller och gouacher till Upplands konstmuseum. Gusten Widerbäck finns representerad på Nationalmuseum, i Kalmar, Uppsala Universitetsbibliotek och Uppsala konstförening.

Litografi. Landskapsvy – Uppsala från söder med Uppsala slott och Uppsala domkyrka i bakgrunden. Gusten Widerbäck 1922. Foto: Olle Norling / Upplandsmuseet.

Gusten Widerbäck i arbete i Uppsala augusti 1958. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet.

 

Gravplats: 0154-0142

Toppbild: Gusten Widerbäck i sin ateljé i Uppsala, okänt år. Foto: Okänd fotograf / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Mathilde Wigert-Österlund

1873–1943.

Konstnär.

Mathilde Wigert-Österlund studerade vid Konstakademien 1896–1902 och bedrev studier i Paris 1903–1904. Under studietiden träffade hon sin make, konstnären Johan Österlund, och paret flyttade till Uppsala 1908.

Wigert-Österlunds tidiga måleri präglades av nationalromantiska stämningsbilder för att senare bli mer expressivt och känslomässigt. En motivkrets som alltmer blev kännetecknande för hennes senare konstinriktning var de av emotionell spänning präglade kyrkointeriörerna.

Wigert-Österlund målade bland annat en svit av gravvårdar i Uppsala domkyrka, interiör från Rasbo kyrka och kyrkointeriör från Bro på Gotland.

Med åren drabbades Mathilde Wigert-Österlund av allvarliga psykiska besvär och vårdades i perioder på Ulleråkers sjukhus. Hon gav också ut böcker och engagerade sig för att förbättra de psykiskt sjukas villkor.

Mathilde Wigert-Österlund vid staffliet. John Österlund och Lilly Wigert vid parasollet. Bilden är tagen ca 1905, Vaxholm. Foto: Okänd fotograf / UUB. Proveniens: Christina Backman.

Kvinnliga elever i Konstakademien 1897-1898. Mathilde syns längst fram stående på knä. Övriga i fotografiet är T. Wrede, S. Sonntag, Eva Befve, K. Hult, G. Palm, Kjellberg och L. Lindberg. I bakgrunden en manlig konstnärsmodell. Foto: Okänd fotograf / UUB. Proveniens: Christina Backman.

 

Gravplats: 0113-0742

Toppbild: Mathilde Wigert-Österlund vid staffliet ca 1900. Foto: Okänd fotograf / UUB. Proveniens: Christina Backman. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Helena Nyblom

1843–1926.

Författare.

Helena Nyblom var en av förra sekelskiftets mest produktiva och uppskattade sagodiktare.

Hon föddes i Köpenhamn 1843 och var dotter till Jørgen Roed och Emilia Amanda Kruse. Fadern var målare och professor vid Konstakademien i Köpenhamn och modern hade ett intresse för antikens konst och litteratur. Helena Nyblom växte således upp i ett hem präglat av intellektualitet och estetik.

Sin blivande make träffade hon i Rom och de flyttade till Uppsala där deras hem snart blev en samlingspunkt för konstnärligt inriktade människor från hela Norden.

Nyblom gav ut en rad noveller och diktsamlingar, men sitt verkliga litterära genombrott fick hon i slutet av 1890-talet med sina sagor.

Nyblom konverterade till katolicismen 1895, vilket både uppmärksammades och kritiserades i media.

Helena Nyblom var en aktiv debattör inom kvinnorörelsen och också kulturskribent i tidskrifter, såsom Nordisk tidskrift, Ny svensk tidskrift, Ord och bild och Idun.

1922 utkom det självbiografiska verket Mina levnadsminnen.

John Bauers illustration från 1913, till Helena Nybloms “Bortbytingarna” i “Bland tomtar och troll”. Foto: Wikimedia commons.

Vershuset på Östra Ågatan 65 i Uppsala. Familjen Nyblom bodde i huset från och med 1864. Foto: Arild Vågen / Wikimedia commons.

Gravplats: 0112-0574

Toppbild: Helena Nyblom, Stockholm ca 1870- ca 1880. Waldemar Dahllöf / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Karin Arosenius

1851–1932.

Konstnär.

Efter studier vid Slöjdskolan och Konstakademin reste Karin Arosenius till Köpenhamn, Rom och därefter till Paris, där hon vistades samtidigt med makarna Karin och Carl Larsson.

Karin Arosenius skulpterade byster och statyetter med genremotiv såsom “Fiskargosse” 1881 och “Badande flickor” 1883 med flera.

Hon ställde ut på Världsutställningen i Paris 1885 och på Salongen i Paris 1885 och 1886.

 

Gravplats: 0127-1204

Toppbild: Karin Arosenius, 1901. Foto: Okänd fotograf, Svenskt porträttgalleri / Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Olof Thunman

1879–1944.

Konstnär, författare.

Olof Thunman föddes i studenthuset Imperfectum vid Västra Ågatan där numera romersk-katolska kyrkan S:t Lars är belägen.

Han studerade mellan 1902–1906 vid Konstakademien och dess etsarskola. Därefter ägnade Thunman sig åt landskapsmåleri, som liksom hans lyrik har sin grund i det uppländska kulturlandskapet. Thunman målade i en impressionistisk stil, ofta med skymningstoner, men övergick senare till topografiskt exakta teckningar och laveringar.

Han flyttade 1928 till grindstugan vid Noors slott i Knivsta och bodde där livet ut. Ofta begav Thunman sig ut i landskapet, till fots eller på cykel, med penna och papper i handen. Han gick ofta klädd i grå vadmalskostym med benlindor, och är såsom sådan avbildad i en skulptur utanför Särsta värdshus i Knivsta.

Lyriken är samlad i böcker som Pan Spelar (1919), Olands sånger (1927) och Fornbygd och färdvägar (1929). Den mest kända dikten är ”Vi gå över daggstänkta berg” till en melodi av osäkert ursprung, möjligen från en Hälsingemelodi.

I oktober 1944, avled Olof Thunman och efter jordfästningsakten 28 oktober i Uppsala domkyrka gick begravningsprocessionen genom Odinslund förbi Carolina, via Övre Slottsgatan in genom Åsgrändsgrinden. Processionen kantades av en tusenhövdad människoskara, som med facklor hedrade den bortgångne.

Sedan kistan sänkts i graven sjöng en dubbelkvartett ur OD ”Över skogen, över sjön” med text och musik av tonsättaren A.F. Lindblad.

Följande strof är hämtad från dikten “Vinternatt”, Olandssånger, 1927.

Det ligger snö över Fågelsången
Och fallet sover vid Islandsbron.
I natten lyssnar en vinterfången
Förgäves efter en vårens ton.

 

Gravplats: 0115-0801

Toppbild: Olof Thunman ca 1940. Foto: Gunnar Sundgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Mari Simmulson

1911–2000.

Keramiker.

Mari Simmulson föddes i S:t Petersburg av estniska föräldrar och fick sin skulptörutbildning vid den statliga konstfackskolan i Tallinn. På 1930-talet praktiserade vid den finska porslinfabriken Arabia.

1944 flyttade Simmulson till Sverige och började arbeta tillsammans med Wilhelm Kåge vid Gustavsbergs porslinfabrik. Mari Simmulson var verksam vid Gustavsberg fram till 1949 och återvände därefter till Upsala Ekeby hennes mest ihågkomna produktion skapades.

Karakteristiska för Simmulsons konst är fantasifulla, färgstarka och dekorativa figurer, vaser och reliefer samt även fritt skulpturala pjäser, exempelvis ”balinesiskan”, vilken snabbt såldes ut och ”pojken på sköldpaddan” som tillverkades i många år.

Simmulson utförde också större dekorativa uppdrag och flera av hennes arbeten finns utställda på Uppsala Konstmuseum.

“Mari Simmulson demonstrerar nya kollektionen av chamottegods”, Presenta AB, Östra Ågatan 39, Uppsala 1959. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet.

Fat utfört av Mari Simmulson omkring 1950. Kvadratiskt med avrundade hörn och sidor. Lergods med vit bottenglasyr och dekor i pastellfärger. Foto: Olle Norling / Upplandsmuseet.

Gravplats: 0406-0001 (Minneslunden på Gamla kyrkogården)

Toppbild: Mari Simmulson, Uppsala 1960. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Bruno Liljefors

1860–1939.

Konstnär.

Bruno Liljefors, son till kruthandlaren Anders och  Margareta Liljefors, studerade vid Konstakademin 1879–1882 och reste därefter till djurmålaren C. F. Deiker i Düsseldorf och därifrån till Grez-sur-Loing och vistades där med bland andra Carl Larsson i den svenska konstnärskolonin.

Bruno Liljefors blev en av landets främsta djurmålare med internationell ryktbarhet och är mest känd för sina natur- och djurmotiv. Liksom Carl Larsson blev Liljefors inspirerad av japansk konst och skapade dagsljusmåleriet enligt naturalismens principer. Med målningen “Tjäderspel” och “Nattstycke”, samt ytterligare ett par verk erövrade han andra klassens medalj på världsutställningen i Paris 1889.

Upptakten till Liljefors skärgårdsmålningar är Morgonstämning över havet från 1896 följt av en rad verk med havs- och fågelmotiv i regel målade i stort format: “Uv vid havet”, “Vilande havstrutar”, “Jagande lom”, “Rastande vildgäss” och “Storspovar” 1899.

Bland Liljefors publikationer kan memoarvolymen Det vildas rike (1934) nämnas. Samlingar av konst finns på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Thielska galleriet och i Uppsala Universitet. Bruno Liljefors ateljé i Österbybruk är bevarad som museum.

 

Gravplats: 0206-1641

Toppbild: Bruno Liljefors, okänt år. Foto: Okänd fotograf / Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …