Rune Hammarling

1936–1999.

Konservator.

Rune Hammarling tog korrespondenskurser i teckning och målning och gick som lärling hos konservator Alf Hedman i Gävle där han arbetade i 17 år.

1981 gick han en konservatorutbildning i Köpenhamn och startade två år senare egen verksamhet.

Hammarling har restaurerat medeltidsmålningar i en rad upplandskyrkor och även 1800-talsmålningarna i Uppsala domkyrka, universitetshusets aula, Carolina Rediviva, Geijersgården, samt ett antal studentnationer och slotten i Gävle och Västerås.

 

Gravplats: 0127-1201

Toppbild: Rune Hammarling gör konservatorarbete i Bälinge kyrka, Uppland, 1989. Foto: Rune Hammarling / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Sonja Lyttkens

1919-2014.

Matematiker.

Sonja Lyttkens blev 1956 den andra kvinnan i Sverige med en doktorsgrad i matematik på en doktorsavhandling som behandlade harmonisk analys.

1963 blev hon landets första universitetslektor i matematik, en tjänst hon innehade till 1984. Lyttkens var också engagerad i arbetet med att förbättra kvinnors villkor i den akademiska världen.

Vid sidan av sitt arbete ägnade sig Lyttkens åt akvarellmålning och hade redan innan hon pensionerades haft flera utställningar. Hennes akvareller finns representerade hos Statens konstråd.

Så sent som 1986 publicerade Lyttkens ett arbete: General Tauberian Theorems Connected with a Theorem of Korenblum. Efter pensioneringen ägnade sig Lyttkens helt åt sitt akvarellmåleri.

 

Gravplats: 0327-2121

Toppbild: Sonja Lyttkens vid sjön Vin, okänt år. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Emma Schenson

1827-1913.

Fotograf, akvarellmålare.

Emma Schenson var sannolikt den första kvinnliga yrkesfotografen i Uppsala och därtill en av de första kvinnorna i Sverige som fotograferade yrkesmässigt.

Hon utbildade sig först till akvarellmålare men arbetade från 1860-talet parallellt med både måleriet och fotografin. Under fotografins barndom var det ovanligt att kvinnor fotograferade yrkesmässigt, men efter 1864 års näringsfrihetsförordning blev det möjligt för kvinnor att gå ut på marknaden och etablera sig som företagare och fotografer.

Schenson var verksam i Uppsala från 1860-talet och framåt och hade fast ateljé på Östra Ågatan 25 (mellan Nybron och Dombron). I Fotografiska föreningen, som organiserade fotografer, fanns 1888 tre kvinnliga medlemmar av totalt 65. Dessa kvinnor var Anna Hwass, Wilhelmina Skogh och Emma Schenson.

Under Schensons verksamma tid blev visitkortsfotografiet liksom det större kabinettsfotografiet (format c:a 12×16,5 cm) mycket populärt i alla samhällsklasser. Det finns med stor sannolikhet bilder hos äldre Uppsalafamiljer utförda av henne.

Kvarteret Domen, Fyristorg och Uppsala domkyrka, Fjärdingen, Uppsala före 1885. Fotograf: troligen Emma Schensson, Uppsala / Upplandsmuseet.

“Svartbäcksgubbar” i Kvarnfallet vid Akademikvarnen, kvarteret Holmen, Uppsala 1880 – 1890-tal. Fotograf: Emma Schenson / Upplandsmuseet.

Under åren 1885-1893 dokumenterade Emma Schenson den stora restaureringen av Uppsala domkyrka. Genom hennes bilder kan vi följa restaureringen från början till slut.

Av Schensons fotografier finns idag inga negativ bevarade, men en del foton har bevarats och finns idag i Kart- och bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Där finns också ett album som visar domkyrkans förvandling under tiden för den stora restaureringen. Man insåg tidigt värdet av denna fotodokumentation, vilket kan ses i en inskrift i Schensons album, som avslutas ”ensamt i sitt slag och viktigt för framtiden”. De fotografier som är bevarade, är en anmärkningsvärd kulturhistorisk skatt.

 

Gravplats: 0101-0031

Toppbild: Emma Schenson, ca 1865-ca 1875. Foto: UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

 

Yngve Svalander

1920-1989.

Konstnär.

Yngve Svalander studerade på Slöjdföreningens skola, Konstakademien och även i utlandet. Han arbetade främst som tecknare och grafiker och var sedan 1950-talet tecknare i Upsala Nya Tidning.

Han skapade “Kajan” som 1962 började leverera en daglig kommentar på tidningen kåserisida. Inspirationen kom från kajorna som kretsade kring domkyrkotornen. Denna kråkfågel blev tidningens signum och publicerades i mer än 24 år, sex dagar i veckan.

Svalander har även illustrerat ett flertal böcker, exempelvis Tore Vretmans Menu (1956) och utgivit sagoboken Ballongresan.

Yngve Svalander finns representerad i H.M. Konung Gustav VI Adolfs samling, Uppsala Universitetsbibliotek samt Borås museum.

 

Gravplats: 0130-0030B

Toppbild: Yngve Svalander, Uppsala 1965. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Anna-Lisa Thomson

1905–1952.

Keramiker, målare.

Anna-Lisa Thomson studerade vid den Högre Konstindustriella skolan i Stockholm mellan 1924–1928 och därefter i Italien, Österrike, Prag och Dresden.

Mellan 1928–1933 var hon verksam vid S:t Eriks lervarufabrik i Uppsala och formgav teserviser i grön lasyr och keramiska föremål med reliefdekor. I mitten av 1930-talet kom Thomson till Upsala Ekeby och arbetade där hela sitt verksamma liv.

Huvudsakligen skapade Thomson konstgods i olika keramiska material med rena, ofta naturinspirerade, dekorativa element. Bland de mest kända verken finns vasen Paprika (1948) som utfördes i olika former och storlekar och urnan Lancett (1949). Thomson finns representerad på Nationalmuseum och på ett flertal andra museer.

Hon målade också, och verken var ofta naturinspirerade med motiv från västkusten där hon tillbringade delar av året. Postumt utgavs boken Eko av dagars ljusa klang (1953) med dikter och illustrationer av Anna-Lisa Thomson.

 

Gravplats: 0318–1310

Toppbild: Anna-Lisa Thomson med keramik, Uppsala 1937. Foto: Gunnar Sundgren / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Eva Edling

1872–1964.

Konstnär, porträttmålare.

Eva Edling studerade vid konstakademin under åren 1900–1905 och gjorde också studieresor till Tyskland och Italien.

Hon var aktiv inom föreningen Svenska Konstnärinnor och deltog i utställningar med föreningen i Stockholm, Lund, Uppsala och Göteborg.

Edling var bosatt på Gropgränd 2, tillsammans med sin mor och sedermera ensam.

Inte långt ifrån Gropgränd, bodde hennes bror Nils, i den av honom köpta ”Edlingska gården” på S:t Olofsgatan 2. Där har en rad konstnärer och författare haft sina studentboenden.

 

Gravplats: 0121-1068

Toppbild: Självporträtt målat av Eva Edling 1902. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Greta Gahn

1894–1996.

Textilkonstnär.

Efter studier vid Högre konstindustriella skolan och Scuola di tessitura i Milano var Greta Gahn chef och konstnärlig ledare för Handarbetets Vänner mellan 1931–1951.

Under krigsåren och tiden därefter, var det främst Gahn i samverkan med Alf Munthe som svarade för mertalet den monumentala textilkonsten i kyrkor och offentliga byggnader.

Hon var också tillsammans med Munthe delägare i Lekattgården, en verkstad för vävnad och broderi. Greta Gahns konstnärliga omdöme och tekniska kunnande fick avgörande betydelse för Munthes textila verk.

 

Gravplats: 0118-0928

Toppbild: Greta Gahn, okänt år. Foto: Margit Karlson / Leksands lokalhistoriska arkiv. Leksands-kulturhus [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Maj Bring

1880–1971.

Konstnär.

Maj Bring växte upp i Uppsala på Sysslomansgatan 8 och sedermera på Skolgatan. Hon studerade vid Vilhelmssons målarskola i Göteborg och vid Konstakademin och för Henri Matisse i Paris 1908–1910.

Bring drev själv en konstskola på Söder i Stockholm och var ordförande i Föreningen Svenska Konstnärinnor mellan åren 1949–1951. Bring målade bland annat landskap i modernistisk stil och arbetade senare med collage och paljetterade målningar.

Hennes självbiografi Motsols (1986) är i nyutgåva kompletterad med en stor mängd bilder ur hennes konstnärskap. I boken skildras Maj Brings konstnärsskap samt hennes möten i samtiden och tiden i Paris. Nyutgivningen har utförts genom Maj Brings Fonds försorg

Konstverk av Maj Bring finns representerade på Moderna museet, Nationalmuseum, Sahlströmsgården i Torsby, Aguelimuseet i Sala, Per Ekström museum i Mörbylånga och Borås museum.

2008 hedrades flera konstnärer med att gator och parker i Stockholm namngavs efter dem. I Sköndal är Maj Bring representerad.

 

Gravplats: 0129-2149

Toppbild: Maj Bring, 1904. Foto: Hämtat från boken Maj Bring – Motsols. Memoarer och konst. 2007. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Ingrid Årfelt

1923–1999.

Konstnär, grafiker.

Efter studier vid Edwin Ollers målarskola och Konstakademien kom Ingrid Årfelt 1941 till Kungliga Konsthögskolan.

Vid konsthögskolan deltog hon i undervisningen i grafik samt i avdelningen för skulptur från 1946–1948.

1956 erhöll Årfelt ett stipendium från italienska staten och vistades en period i Rom vid Accademia degli stanieri.

Årfelt har bland annat arbetat med porträtt, figurkompositioner och landskap. Hennes arbeten är utförda i träsnitt, torrnål, akvatint, linoleumsnitt och pastell. Årfelt gav 1962 ut en bildsatt version av det babylonska Gilgamesheposet, ett verk som väckte stor uppmärksamhet.

På Upplandsmuseet finns sedan 2008 ett smideskonstverk av Ingrid Årfelt från 1963, inspirerat av folklivet kring det gamla Hotell Rullan på Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Konstverket skildrar och romantiserar en epok som utplånades genom rivning och nybyggnation.

Ingrid Årfelt är representerad vid flera museum exempelvis Nationalmuseum och Stockholms stadsmuseum.

 

Gravplats: 0157-0262

Toppbild: Ingrid Årfelt i sin ateljé med ett av hennes “snäckformade” skulpturer. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Ingegerd Beskow

1887–1978.

Konstnär.

Ingegerd Beskow reste efter studier för Carl Wilhelmsson på Valands målarskola åren 1907–1909 till Paris, där hon blev elev till Henri Matisse och Maurice Denis.

Beskow var en skicklig akvarellist och målade även i olja i en dämpad, svart kolorit. Mellan 1926–1950 ställde hon ut sin konst i ett flertal större svenska städer. Motiven var ofta landskap, hämtade från städer såsom Stockholm, Uppsala, Växjö med flera.

Foto från 1943 vid Växjö gymnasiums 300-årsjubileum. På bilden syns Ingegerd Beskow och (förmodligen) biskopinnan Brilioth på väg in i domkyrkan. Foto: Yngve Andersson / Kulturparken Småland / Smålands museum.

Oljemålning på duk utförd av Ingegerd Beskow 1937. Målningen föreställer dåvarande Växjö domkyrka sedd från Ingelstadsvägen, med Karolinerhuset framför. Foto: Kulturparken Småland / Smålands museum.

Gravplats: 0152-0057

Toppbild: Ingegerd Beskow målar på en av tavlorna vid utställningsarbete på Smålands museum 1944. Foto: Jan Erik Anderbjörk / Kulturparken Småland / Smålands museum. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild