Gustaf Svanberg d.ä.

1802-1882.

Astronom.

Gustaf Svanberg föddes i Botilsäter i Värmland och blev student i Uppsala 1819. Han studerade först klassiska språk, men övergick till matematik och astronomi och var professor i astronomi 1842–1875.

Mellan 1833–1835 studerade Svanberg jordmagnetism i Tyskland. Som riksdagsman lyckades Svanberg få medel beviljade till ett modernt observatorium i Uppsala, vilket uppfördes i området mellan Rackarbacken och den gamla fjärdingstullen, området som numera kallas Observatorieparken.

Observatoriet ca 1860 och allén.
Foto: Konstnär Eric Österlund (1812–1907) / UUB.

Kvarteret Observatoriet före 1890, vy från norr.
Foto: Henri Osti / UUB.

Observatoriet stod färdigt och invigdes 1853 och fick sitt första huvudinstrument, en 24 cm refraktor från Steinheil i München. Det ersattes 1893 av den dubbelrefraktor (36/33 cm) som fortfarande finns i observatoriets huvudkupol.

Gustaf Svanberg organiserade från 1865 regelbundna meteorologiska observationer. Meteorologiska institutionen flyttade 2000 till Ångströmlaboratoriet, men det ”Gamla Observatoriet” som det kallas, används fortfarande av amatörastronomer och för visningar för allmänheten.

 

Gravplats: 0109-0461B

Toppbild: Porträtt av Gustaf Svanberg, ca 1870–1880. Foto: Henri Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Finn Malmgren

1895–1928.

Forskningsresande, meteorolog, hydrolog.

Finn Malmgren föddes i Göteborg. 1912 skrevs Malmgren in vid Uppsala universitet där han sedermera tog en fil.kandexamen med matematik, fysik och kemi som huvudämnen.

Malmgren deltog senare i polarforskaren Roald Amundsens ishavsexpedition som assistent åt vetenskapsmannen Harald Ulrik Sverdrup.

Ombord på fartyget Maud lämnade de Nome i Alaska sommaren 1922 för att, efter att ha tillbringat tre och halvt år i packisen, återvända till Alaska i augusti 1925. Tillsammans lyckades de samla in ett stort forskningsmaterial och åtskilliga observationer.

1927 disputerade Malmgren på en avhandling om havsisens egenskaper. Senare blev Malmgren docent i meteorologi.

Finn Malmgren, maj 1925, framför det magnetiska observationsfältet. Foto: Stockholms universitet.

Finn Malmgren, maj 1925 vid sin rimfrostregistrator. Foto: Harald Ulrik Sverdrup / Stockholms universitet.

Vid nordpolsexpeditionen med luftskeppet Italia 1928, kraschade det på isen norr om Spetsbergen. Efter en lång vandring, omkom Finn Malmgren och hans kvarlevor blev kvar på isen. Delar av expeditionen räddades av den ryska isbrytaren Krassin.

Malmgrens namn finns på Västmanlands-Dala nations gravplats och en staty av honom, utförd av skulptören Nils Sjögren, restes 1931 i Börjeparken intill Västmanland-Dalas nation. Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet utdelar vart tredje år ett pris till hans minne för ”insatser gällande arktisk forskning”.

 

Gravplats: 0136-1508

Toppbild: Finn Malmgren, 1928. Foto: Wikimedia commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild