Henrik Wilhelm Söderman

1829–1901.

Grosshandlare, företagare.

Henrik Wilhelm Söderman från Österbybruk blev vid 13 års ålder lärling hos skräddaren Nyblom i Uppsala.

Senare öppnade Söderman kryddkramhandel och mjölbod och köpte även jord i Rasbo (sju gårdar blev tillsammans egendomen Henriksberg), följt av bränneriet i Lejstabro.

Husbehovsbränningen förbjöds 1855 och 1860 övertogs bränneriet vid Fabriksgatan 4 i Svartbäcken av Frans Otto Törnlund och Söderman. De hade tillräckligt med skattelagd jord för att påbörja brännvinsbränning.

”Brännvinspengar” blev en stor del av stadens inkomstkälla och finansierade också mycket av Uppsalas industrialisering. Exempel är Bayerska bryggeriet och Upsala Ångkvarn, vilka köptes av Söderman och Törnlund. Uppsala Ångkvarn med kvarn, jästfabrik och brännvinsbränneri var vid sekelskiftet 1900 stadens största arbetsplats.

Centrala Uppsala, med murarna kring Fyrisån, tillkom under perioden 1860–1890 och finansierades av brännvinsförsäljning och beskattning. På 1860-talet fanns 29 försäljningsställen och 27 utskänkningsställen för alkohol i Uppsala.

Söderman var ledamot av stadsfullmäktige 1875–1878 och 1883–1900 samt ledamot av drätselkammaren och byggnadsnämnden.

Gravstenen torde vara den största på kyrkogården i fråga om tyngd och volym och lär ha sprängts ut från en berghäll i Vaksala.

 

Gravplats: 0124-1125

Toppbild: Henrik Wilhem Söderman, Uppsala ca 1878. Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Tycho Hedén

1887–1962.

Politiker, målare.

Tycho Hedén var utbildad målare och även ombudsman i Svenska målareförbundet 1942–1954.

Hedén intresserade sig tidigt för politik och han var föreståndare för Folkets hus, ordförande i Uppsala arbetarekommun, ordförande i Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt 1920–1960, ledamot av stadsfullmäktige 1919–1959 samt ledamot av landstinget 1930–1962.

Under flera årtionden var Tycho Hedén en ledande politiker i Uppsala och inflytelserik i stadens arbetarrörelse.

Nya bostadsområden byggdes i Uppsala under Hedéns tid, vilket leddes av stadsarkitekten Gunnar Leche.

 

Gravplats: 0150-2047

Toppbild: Tycho Hedén, Uppsala 1954. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Fredrik Tamm

1847–1905.

Språkforskare.

Fredrik Tamm föddes i Tveta i Södermanland och disputerade 1875 med en avhandling om svensk etymologi, vilket är läran om ords språkhistoriska ursprung och utarbetade Etymologisk svensk ordbok till och med bokstaven K.

Tamm ägnade sig särskilt åt etymologiska arbeten och svensk ordbindningslära. Under många år vikarierade Tamm för den sjuklige professorn i Svenska språket, Frits Läffler. Mellan 1883–1898 var Tamm tillförordnad professor i nordiska språk.

Uppsala universitet försökte inrätta en professur till Tamm, men det beviljades inte av konungen. 1897 fick Tamm i stället professors namn och värdighet.

Strax därefter gick Tamms hustru bort och han drabbades av cancer i ansiktet. Operationen som gjordes medförde att hans tal blev krafigt nedsatt.

På sin födelsedag, den 30 mars 1905 avled han och Nathan Söderblom höll griftetalet där det sades:

“Ingen kunde vara en bättre åhörare än han, detta vare sig det gällde roliga historier eller vetenskapliga föredrag, hvilka sednare han in i det sista troget besökte, hvar hälst de bjödos”.

 

Gravplats: 0132-1406

Toppbild: Fredrik Tamm med sin fru Augusta Josefina Elisabeth Lundqvist, Uppsala 1894. Foto: Alfred Dahlgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Gabriel W. Gillberg

1801–1890.

Kryddkramhandlare, bryggare.

Gabriel Wilhelm Gillberg föddes i Tegelsmora i Uppland, blev borgare i Uppsala 1840 och var ombud för Uppsala borgerskap på riksdagarna på 1840-talet.

Gillberg restaurerade också sitt bostadshus vid Fyristorg (mellan Dombron och S:t Eriks gränd) i italiensk nyrenässans. Det medförde att den så kallade Gillbergska genomfarten kunde avhjälpa stadens då svåraste trafikproblem.

Gillbergska huset vid Fyris torg, innan genomfarten byggdes 1934. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

Målning av körbanan innan invigningen 1935. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

I början av 1860-talet, blev Gillberg donator till Ultuna lantbruksinstitut. Han donerade en stor summa pengar till Akademiska sjukhusets nybyggnad. Det medförde att Gillberg tilldelades Kungliga Serafimermedaljen.

Efter sin död testamenterade Gillberg sina tillgångar till Gillbergska barnhemmet på Sysslomansgatan i Luthagen.

Gillbergska barnhemmet grundades 1843 och fanns kvar till 1983. Många av de intagna barnen var mycket unga och hade föräldrar som saknade förmåga att fostra sina barn.

 

Gravplats: 0103-0178

Toppbild: Oljemålning av G. W. Gillberg. Förmodligen målad av Alexis Wetterberg 1858. På porträttet syns Serafimermedaljen. Foto: Henrik Zetterberg. Tavlan finns i Sveriges lantbruksuniversitets arkiv. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Johan Fredrik Carlsson

1845–1922.

Smidesmästare.

Johan Fredrik Carlsson föddes i Mådra skogstorp i Almunge och etablerade sig som smidesmästare i den gamla f.d. kvarnsmedjan vid Akademikvarnen mitt i Uppsala.

När domkyrkan restaurerades på 1880-talet tillverkade Carlsson låsen till kyrkportarna. Som entreprenör engagerades han av Uppsala stad 1910 när gas- vatten- och avloppsledningarna skulle läggas i gatorna (J. F. Carlssons rörledningsaffär).

Johan Fredrik Carlson satt i stadsfullmäktige i 24 år, var en av huvudmännen i Uppsala Sparbank, ledamot av styrelsen för Gillbergska barnhusfonden och för Tekniska skolan, ledamot av Borgerskapets äldste och Gävle Handelskammare samt medlem i Uppsala Missionsförening.

 

Gravplats: 0130-1305

Toppbild: Johan Fredrik Carlssons gravsten. Foto: Henrik Zetterberg. Inget foto av Johan Fredrik Carlsson hittades när sidan gjordes. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Martin Edlund

1884–1955.

Företagsledare.

Martin Edlund växte upp i Börje utanför Uppsala. Som tonåring kom Edlund till sin farbror Gustaf Edlund som ägde kvarnen vid Vasksala torg.

1914 blev Edlund vd i Uppsala Valskvarn som farbrodern köpt upp och utökade verksamheten genom kontrakt med Skellefteåbagaren Karl Lundström, som på Edlunds förslag saluförde Uppsalabolagets mjöl under namnet Vasa med landsfaderns bild på förpackningarna.

Lundström startade senare Wasabröd i Filipstad. 1917 började den initiativrike Edlund tillverka Vasa ångpreparerade havregryn och havremjöl.

Året efter köptes Holmgrens ättiksfabrik som förvandlades till Uppsala Ättiksfabrik AB med bland annat senap som huvudprodukt. Det bytte sedan namn till Slotts AB.

Från Tyskland hämtades den tekniskt begåvade ingenjören Bruno Knebel (som blev produktionschef) och Edlund lyckades få världspatent på sitt slutna system för tillverkning av biologisk ättiksprit.

1936 grundade Edlund dessutom Uppsala sidenväverier med en uppmärksammad barnkrubba för de anställdas barn. Han startade också barnkolonin i Örsand (mittemot Skokloster) och var ledande inom Barnens Dagsrörelsen.

 

Gravplats: 0150-2038

Toppbild: Martin Edlund, oljemålning. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Johan Bredman

1770–1859.

Astronom.

Johan Bredman, född i Oviken i Jämtland, blev docent i matematik 1801 och 1802 amanuens vid observatoriet.

Vid denna tid var observatoriet i sådant skick att det praktiska arbetet inte kunde utföras tillfredsställande. Samtliga instrument var från Celsius tid och redan vid slutet av 1700-talet ansågs observatoriet utdömt. Bredman var professor i astronomi 1811–1841 och även läroboksförfattare.

Han omnämns i Wennerbergs Glunterne angående ”en annan planet vars namn ej självaste Bredman vet” (Gluntarne nr.3 Uppsala är bäst). Av samtiden sades det att Bredman var en skicklig föreläsare och intresserad lärare.

Johan Bredman var Norrlands nations förste inspektor och välgörare och hedrades med nationens största gravsten. Han testamenterade pengar till observatoriet och till stipendier för norrlänningar och andra välgörande ändamål.

 

Gravplats: 0119-0995

Toppbild: Johan Bredman, oljemålning från 1841 av Carl Staaff. Foto: Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Fredric Mallet

1728-1797.

Astronom, matematiker.

Fredric Mallet skrevs 1745 in vid Uppsala universitet med huvudämnena astronomi och matematik.

1754 startade Mallet en bildningsresa i Europa, en resa som varade i 28 månader. Efter hemkomsten utnämndes han till observatör vid Uppsalaobservatoriet på Svartbäcksgatan i kvarteret S:t Per, en tjänst som han innehade i 16 år.

Vid slutet av 1700-talet hade Celsiusobservatoriet förfallit, men byggnaden finns fortfarande kvar i centrala Uppsala. Placeringen mitt i staden gjorde det inte särskilt lämpligt för observationer. Instrumenten darrade när hästfororna drog fram på Svartbäcksgatan och utsikten skymdes av skorstensrök.

Astronomiska observatoriet, Uppsala. Gravör Fredrik Akrel. Illustration ur Busser, Johan B., Utkast till beskrifning om Upsala, del 2, Uppsala 1769, s. 112. Huset stod färdigt 1741. Foto: UUB.

Huset 2019, vilket inrymmer en guldsmed samt olika universitetsavdelningar. Foto: Henrik Zetterberg.

1769 fick Mallet i uppdrag av Vetenskapsakademien att studera Venuspassagen från Pello i Tornedalen. Venuspassagerna, då Venus passerar över solskivan, var förr i tiden viktiga ur vetenskaplig synvinkel. Genom att studera Venuspassagen från flera olika platser på jorden lyckades forskarna bestämma avståndet mellan jorden och solen.

1773 utnämndes Fredric Mallet till professor i matematik, en tjänst som han innehade fram till 1794.

 

Gravplats: 0109-0466

Toppbild: Porträtt av Fredric Mallet. Målning av O. Arenius. Foto: Svenskt biografiskt lexikon / Riksarkivet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Adolph Murray

1751–1803.

Anatom, kirurg.

1764 skrevs Murray in vid Uppsala universitet. Till en början ägnade han sig åt botaniken, men kom alltmer att intressera sig för anatomin och dissektioner.

Hans anatomistudier ledde 1771 fram till en avhandling som han försvarade under Linnés ledning. 1772 promoverades Murray till medicine doktor i Uppsala. Efter sin avhandling påbörjade Murray en bildningsresa i Europa och blev 1774 utnämnd till professor i anatomi vid Uppsala universitet.

Han återvände till Uppsala 1776 och trädde då in i sitt ämbete. 1778 blev Murray Uppsalas förste professor i kirurgi. I sitt vetenskapliga arbete utgav han en mängd avhandlingar och publicerade även många andra skrifter.

Ett nämnvärt bidrag på svenska är Avhandling om anatomiens framsteg i nyare tiden, vilket utgjorde hans omfångsrika presidietal i Vetenskapsakademien 1794 då han blev dess ordförande.

Sida från föreläsningsanteckningar. Murray är författaren. Foto: UUB.

Murrays amputationsredskap för mjukdelar och för att kapa ben. På bilden syns även en avhandling av Murray från 1798. Foto: Urban Josefsson, Medicinhistoriska museet.

På medicinhistoriska museet i Uppsala finns en unik samling kirurgiska och gynekologiska instrument som insamlats av Adolph Murray. Brev mellan Murray och Linné finns bevarade på Uppsala universitet.

 

Gravplats: 0109-0461A

Toppbild: Adolph Murray, ca 1787–ca 1835. Gravör, Erik Åkerland. Foto: UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …

Fritz Ehrengranat

1827–1873.

Stationsinspektor.

Georg Fredrik (Fritz) Ehrengranat föddes i Rangtorp och började sin yrkesbana på sjön och avlade sjökaptensexamen 1847.

Efter avslutad tjänst som sjökapten blev Ehrengranat anställd av SJ som stationsinspektor vid Skövde järnvägsstation.

Därefter blev han anställd som den förste stationsinspektorn vid Uppsala centralstation från invigningen 1866. Han arbetade där fram till sin död.

 

Gravplats: 0152-0004

Toppbild: Fritz Ehrengranat, troligtvis 1860-tal. Foto: Okänd fotograf / Järnvägsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karta laddas, vänta …