Fredrik Tamm

1847–1905.

Språkforskare.

Fredrik Tamm föddes i Tveta i Södermanland och disputerade 1875 med en avhandling om svensk etymologi, vilket är läran om ords språkhistoriska ursprung och utarbetade Etymologisk svensk ordbok till och med bokstaven K.

Tamm ägnade sig särskilt åt etymologiska arbeten och svensk ordbindningslära. Under många år vikarierade Tamm för den sjuklige professorn i Svenska språket, Frits Läffler. Mellan 1883–1898 var Tamm vikarierande professor i svenska språket under sammanlagt tio år.

Uppsala universitet försökte inrätta en professur till Tamm, men det beviljades inte av Kungl. Maj:t, sannolikt för att det vid tiden redan fanns en professor i nordiska språk och en i svenska språket. 1897 fick Tamm i stället professors namn, heder och värdighet.

Strax därefter gick Tamms hustru bort och han drabbades av cancer i ansiktet. Operationen som gjordes medförde att hans tal blev kraftigt nedsatt.

På sin födelsedag, den 30 mars 1905 avled han och Nathan Söderblom höll griftetalet där det sades:

“Ingen kunde vara en bättre åhörare än han, detta vare sig det gällde roliga historier eller vetenskapliga föredrag, hvilka sednare han in i det sista troget besökte, hvar hälst de bjödos”.

 

Gravplats: 0132-1406

Toppbild: Fredrik Tamm med sin fru Augusta Josefina Elisabeth Lundqvist, Uppsala 1894. Foto: Alfred Dahlgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Gabriel W. Gillberg

1801–1890.

Kryddkramhandlare, bryggare.

Gabriel Wilhelm Gillberg föddes i Tegelsmora i Uppland, blev borgare i Uppsala 1840 och var ombud för Uppsala borgerskap på riksdagarna på 1840-talet.

Gillberg restaurerade också sitt bostadshus vid Fyristorg (mellan Dombron och S:t Eriks gränd) i italiensk nyrenässans. Det medförde att den så kallade Gillbergska genomfarten kunde avhjälpa stadens då svåraste trafikproblem.

Gillbergska huset vid Fyris torg, innan genomfarten byggdes 1934. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

Målning av körbanan innan invigningen 1935. Foto: Paul Sandberg / Upplandsmuseet.

I början av 1860-talet, blev Gillberg donator till Ultuna lantbruksinstitut. Han donerade en stor summa pengar till Akademiska sjukhusets nybyggnad. Det medförde att Gillberg tilldelades Kungliga Serafimermedaljen.

Efter sin död testamenterade Gillberg sina tillgångar till Stiftelsen Gillbergska barnhemmet. Gillbergska barnhemmet grundades 1843 och låg först vid Tullgarn med flyttade sedan till Sysslomansgatan. Många av de intagna barnen var mycket unga och hade föräldrar som saknade förmåga att fostra sina barn.

 

Gravplats: 0103-0178

Toppbild: Oljemålning av G. W. Gillberg. Förmodligen målad av Alexis Wetterberg 1858. På porträttet syns Serafimermedaljen. Foto: Henrik Zetterberg. Tavlan finns i Sveriges lantbruksuniversitets arkiv. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Johan Fredrik Carlsson

1845–1922.

Smidesmästare.

Johan Fredrik Carlsson föddes i Mådra skogstorp i Almunge och etablerade sig som smidesmästare i den gamla f.d. kvarnsmedjan vid Akademikvarnen mitt i Uppsala.

När domkyrkan restaurerades på 1880-talet tillverkade Carlsson låsen till kyrkportarna. Som entreprenör engagerades han av Uppsala stad 1910 när gas- vatten- och avloppsledningarna skulle läggas i gatorna (J. F. Carlssons rörledningsaffär).

Johan Fredrik Carlson satt i stadsfullmäktige i 24 år, var en av huvudmännen i Uppsala Sparbank, ledamot av styrelsen för Gillbergska barnhusfonden och för Tekniska skolan, ledamot av Borgerskapets äldste och Gävle Handelskammare samt medlem i Uppsala Missionsförening.

 

Gravplats: 0130-1305

Toppbild: Johan Fredrik Carlsson, eventuellt år 1915. Foto: Okänd fotograf / Svenskt porträttarkiv (CC BY-SA 4.0). [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Martin Edlund

1884–1955.

Företagsledare.

Martin Edlund växte upp i Börje utanför Uppsala. Som tonåring kom Edlund till sin farbror Gustaf Edlund som ägde kvarnen vid Vasksala torg.

1914 blev Edlund vd i Uppsala Valskvarn som farbrodern köpt upp och utökade verksamheten genom kontrakt med Skellefteåbagaren Karl Lundström, som på Edlunds förslag saluförde Uppsalabolagets mjöl under namnet Vasa med landsfaderns bild på förpackningarna.

Lundström startade senare Wasabröd i Filipstad. 1917 började den initiativrike Edlund tillverka Vasa ångpreparerade havregryn och havremjöl.

Senare köptes Holmgrens ättiksfabrik som förvandlades till Uppsala Ättiksfabrik AB med bland annat senap som huvudprodukt. Det bytte sedan namn till Slotts AB.

Från Tyskland hämtades den tekniskt begåvade ingenjören Bruno Knebel (som blev produktionschef) och Edlund lyckades få världspatent på sitt slutna system för tillverkning av biologisk ättiksprit.

1936 grundade Edlund dessutom Uppsala sidenväverier med en uppmärksammad barnkrubba för de anställdas barn. Han startade också barnkolonin i Örsand (mittemot Skokloster) och var ledande inom Barnens Dagsrörelsen.

 

Gravplats: 0150-2038

Toppbild: Martin Edlund, oljemålning. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Johan Bredman

1770–1859.

Astronom.

Johan Bredman, född i Oviken i Jämtland, blev docent i matematik 1801 och 1802 amanuens vid observatoriet.

Vid denna tid var observatoriet i sådant skick att det praktiska arbetet inte kunde utföras tillfredsställande. Samtliga instrument var från Celsius tid och redan vid slutet av 1700-talet ansågs observatoriet utdömt. Bredman var professor i astronomi 1811–1841 och även läroboksförfattare.

Han omnämns i Wennerbergs Glunterne angående ”en annan planet vars namn ej självaste Bredman vet” (Gluntarne nr.3 Uppsala är bäst). Av samtiden sades det att Bredman var en skicklig föreläsare och intresserad lärare.

Johan Bredman var Norrlands nations förste inspektor och välgörare och hedrades med nationens största gravsten. Han testamenterade pengar till observatoriet och till stipendier för norrlänningar och andra välgörande ändamål.

 

Gravplats: 0119-0995

Toppbild: Johan Bredman, oljemålning från 1841 av Carl Staaff. Foto: Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Herman Baumbach

1857–1931.

Student.

Herman Baumbach föddes i närheten av Grästorp och brukar kallas den mest kände överliggaren. Han kom till Uppsala 1876 och avlade sin fil. kand. vid 61 års ålder efter 84 terminers studier. Han tillhörde Västgöta nation från 1876 till sin död 1931. 

Blyertsteckning föreställande Herman Baumbach, tecknad av Carl Lindorm Möllersvärd. Foto: UUB.

Häfte med 20 teckningar gjorda av konstnären Lindorm Möllerswärd. Motiven är kända profiler i Uppsala, bl. a. Herman Baumbach. Foto: Anja Szyszkiewicz / Upplandsmuseet.

Baumbach studier var inriktade på latin, tyska och engelska och han hade höga betyg. Med plommonstop, stor överrock och kippande galoscher blev Baumbach en sevärdhet i gatulivet.

 

Gravplats: 0119-1013

Toppbild: Herman Baumbach, Uppsala ca 1876-ca 1885. Foto: Heinrich Osti / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Fredric Mallet

1728-1797.

Astronom, matematiker.

Fredric Mallet skrevs 1745 in vid Uppsala universitet med huvudämnena astronomi och matematik.

1754 startade Mallet en bildningsresa i Europa, en resa som varade i 28 månader. Efter hemkomsten utnämndes han till observatör vid Uppsalaobservatoriet på Svartbäcksgatan i kvarteret S:t Per, en tjänst som han innehade i 16 år.

Vid slutet av 1700-talet hade Celsiusobservatoriet förfallit, men byggnaden finns fortfarande kvar i centrala Uppsala. Placeringen mitt i staden gjorde det inte särskilt lämpligt för observationer. Instrumenten darrade när hästfororna drog fram på Svartbäcksgatan och utsikten skymdes av skorstensrök.

Astronomiska observatoriet, Uppsala. Gravör Fredrik Akrel. Illustration ur Busser, Johan B., Utkast till beskrifning om Upsala, del 2, Uppsala 1769, s. 112. Huset stod färdigt 1741. Foto: UUB.

Huset 2019, vilket inrymmer en guldsmed samt olika universitetsavdelningar. Foto: Henrik Zetterberg.

1769 fick Mallet i uppdrag av Vetenskapsakademien att studera Venuspassagen från Pello i Tornedalen. Venuspassagerna, då Venus passerar över solskivan, var förr i tiden viktiga ur vetenskaplig synvinkel. Genom att studera Venuspassagen från flera olika platser på jorden lyckades forskarna bestämma avståndet mellan jorden och solen.

1773 utnämndes Fredric Mallet till professor i matematik, en tjänst som han innehade fram till 1794.

 

Gravplats: 0109-0466

Toppbild: Porträtt av Fredric Mallet. Målning av O. Arenius. Foto: Svenskt biografiskt lexikon / Riksarkivet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Adolph Murray

1751–1803.

Anatom, kirurg.

1764 skrevs Murray in vid Uppsala universitet. Till en början ägnade han sig åt botaniken, men kom alltmer att intressera sig för anatomin och dissektioner.

Hans anatomistudier ledde 1771 fram till en avhandling som han försvarade under Linnés ledning. 1772 promoverades Murray till medicine doktor i Uppsala. Efter sin avhandling påbörjade Murray en bildningsresa i Europa och blev 1774 utnämnd till professor i anatomi vid Uppsala universitet.

Han återvände till Uppsala 1776 och trädde då in i sitt ämbete. 1778 blev Murray Uppsalas förste professor i kirurgi. I sitt vetenskapliga arbete utgav han en mängd avhandlingar och publicerade även många andra skrifter.

Ett nämnvärt bidrag på svenska är Avhandling om anatomiens framsteg i nyare tiden, vilket utgjorde hans omfångsrika presidietal i Vetenskapsakademien 1794 då han blev dess ordförande.

Sida från föreläsningsanteckningar. Murray är författaren. Foto: UUB.

Murrays amputationsredskap för mjukdelar och för att kapa ben. På bilden syns även en avhandling av Murray från 1798. Foto: Urban Josefsson, Medicinhistoriska museet.

På medicinhistoriska museet i Uppsala finns en unik samling kirurgiska och gynekologiska instrument som insamlats av Adolph Murray. Brev mellan Murray och Linné finns bevarade på Uppsala universitet.

 

Gravplats: 0109-0461A

Toppbild: Adolph Murray, ca 1787–ca 1835. Gravör, Erik Åkerland. Foto: UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Fritz Ehrengranat

1827–1873.

Stationsinspektor.

Georg Fredrik (Fritz) Ehrengranat föddes i Rangtorp och började sin yrkesbana på sjön och avlade sjökaptensexamen 1847.

Efter avslutad tjänst som sjökapten blev Ehrengranat anställd av SJ som stationsinspektor vid Skövde järnvägsstation.

Därefter blev han anställd som den förste stationsinspektorn vid Uppsala centralstation från invigningen 1866. Han arbetade där fram till sin död.

 

Gravplats: 0152-0004

Toppbild: Fritz Ehrengranat, troligtvis 1860-tal. Foto: Okänd fotograf / Järnvägsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Uno von Troil

1746–1803.

Ärkebiskop.

Uno Trolius, senare Uno von Troil, föddes i Stockholm. Efter teologistudier i Uppsala företog von Troil 1770–1773 en lång utlandsresa i Europa och besökte då även Island. Hans reserapport därifrån skildrade han i verket Bref rörande resa till Island. Boken blev mycket uppmärksammad och översattes till tyska, engelska och franska.

von Troil prästvigdes 1773 och gjorde tack vare goda förbindelser med Gustav III snabb karriär. Han blev ärkebiskop vid 40 års ålder och intresserade i sitt arbete främst för fattigvård och undervisningsväsende.

von Troil ivrade också för allmänkyrkliga frågor och utgav 1793 Förslag till kyrkosånger till kyrkosånger för Svenska församlingen och Förslag till ny kyrkohandbok, vilkas båda präglades av hans strävan att modernisera det svenska språkbruket.

Som forskare i kyrkohistoria utgav han verket Skrifter och handlingar till upplysning i svenska kyrko- och reformations-historien (5 band, 1790-91).

Uno von Troils ”Självbiografi och reseanteckningar” finns publicerade i den av Henrik Schücks och Oscar Levertins utgivna Svenska memoarer och brev.

von Troil satt vid Gustav III:s dödsbädd och höll senare likpredikan över honom.

 

Gravplats: 0104-0225

Toppbild: Uno von Troil, målning Lorens Pasch den yngre. Foto: Valda tidsbilder ur Amiral Carl Tersmedens memoarer av Ann Margret Holmgren, Stockholm 1925 / Wikimedia Commons. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild