Lasse Eriksson

1949–2011.

Artist, författare.

Lars “Lasse” Eriksson föddes i Piteå, och flyttade i unga år till Uppsala.

Han inledde sin teaterkarriär på 1970-talet då han spelade med Panikteatern i Uppsala.

För TV-publiken blev Eriksson känd i början av 1980-talet med sina betraktelser samt som programledare i olika underhållningsprogram.

Eriksson var även känd som ståuppkomiker och gav också ut ett flertal böcker. Förutom sin medverkan i ett antal antologier gav han ut humoristiska böcker, exempelvis De norrbottniska satansverserna (2006) och I huvudet på en orolig komiker (2011).

Lasse Eriksson avled på scenen under en föreställning på Reginateatern i Uppsala.

 

Gravplats: 0157-0275

Toppbild: Lasse Eriksson, okänt år. Foto: Anders Tukler. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Elin Eriksson

1868–1950.

Affärsidkare, torgförsäljare.

Elin Eriksson och maken Josef Theodor Eriksson startade Stabbylunds åkeri och slakteri vid Jumkilsgatan i Uppsala.

I Saluhallen hade de försäljning liksom på S:t Eriks torg där bland annat hästkött såldes.

I trettiofem år, i värme och köld, stod hon på torget. Hennes stövlar finns bevarade på Upplandsmuseet.

 

Gravplats: 0142-1656

Toppbild: Elin Eriksson troligtvis 1940-talet. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Fadime Sahindal

1975–2002.

Frontfigur mot hedersförtryck.

Fadime Sahindal, som var av turkiskt-kurdiskt ursprung, kom tillsammans med familjen till Sverige i början av 1980-talet. Som student läste hon till socionom i Sundsvall och Östersund.

I 20–årsåldern inledde hon ett förhållande, vilket inte accepterades av släktingar. Efter trakasserier och hot från manliga släktingar gjorde Sahindal en polisanmälan och kontaktade massmedia. Det var i samband med detta som hon blev känd för allmänheten.

Hon blev en symbol för andra invandrarkvinnor i liknande situation. Vid ett seminarium om integrationsfrågor i riksdagen 2001 kritiserade hon kulturmönstret i vissa invandrargrupper och också samhällets oförmåga att stödja kvinnor som befann sig i en situation liknande hennes.

Vid ett besök i hemmet 21 januari 2002 mördades Fadime Sahindal. Fadern greps och dömdes till livstids fängelse för mord.

Företrädare för kurdiska organisationer och för andra invandrargrupper i Sverige tog starkt avstånd från mordet på Fadime Sahindal.

Efteråt har det bildats flera organisationer, nätverk och fonder till stöd för utsatta invandrarkvinnor och den efterföljande debatten handlade om hedersmord och bristande stöd till invandrarkvinnor.

Bland det stora antalet människor som deltog i begravningsgudstjänsten i Uppsala domkyrka 5 februari 2002 fanns representanter för regeringen och kungahuset.

 

Gravplats: 0313-0861

Toppbild: Fadime Sahindal, 1998. Foto: Eva Tedesjö / IBL. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Otto von Friesen

1870–1942.

Språkforskare, runolog.

Otto von Friesen föddes i Kulltorps socken, Jönköpings län och hans viktigaste vetenskapliga arbeten behandlar runskriften.

1897 blev von Friesen docent vid i nordiska språk vid Uppsala universitet.

Han gav ut Om runskriftens härkomst (1906) och Rökstenen (1920) där han hävdade att den gåtfulla stenen handlar om en konflikt mellan östgötar och frisiska köpmän.

Under åren 1905–1936 var von Friesen professor i svenska språket, blev ledamot av Vetenskapsakademien 1928 och invald i Svenska Akademien år 1929.

 

Gravplats: 0106-0332

Toppbild: Otto von Friesen, Uppsala 1940-tal. Foto: Gunnar Sundgren / UUB. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Ingrid Årfelt

1923–1999.

Konstnär, grafiker.

Efter studier vid Edwin Ollers målarskola och Konstakademien kom Ingrid Årfelt 1941 till Kungliga Konsthögskolan.

Vid konsthögskolan deltog hon i undervisningen i grafik samt i avdelningen för skulptur från 1946–1948.

1956 erhöll Årfelt ett stipendium från italienska staten och vistades en period i Rom vid Accademia degli stanieri.

Årfelt har bland annat arbetat med porträtt, figurkompositioner och landskap. Hennes arbeten är utförda i träsnitt, torrnål, akvatint, linoleumsnitt och pastell. Årfelt gav 1962 ut en bildsatt version av det babylonska Gilgamesheposet, ett verk som väckte stor uppmärksamhet.

På Upplandsmuseet finns sedan 2008 ett smideskonstverk av Ingrid Årfelt från 1963, inspirerat av folklivet kring det gamla Hotell Rullan på Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Konstverket skildrar och romantiserar en epok som utplånades genom rivning och nybyggnation.

Ingrid Årfelt är representerad vid flera museum exempelvis Nationalmuseum och Stockholms stadsmuseum.

 

Gravplats: 0157-0262

Toppbild: Ingrid Årfelt i sin ateljé med ett av hennes “snäckformade” skulpturer. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Karin Westman Berg

1914–1997.

Litteraturforskare.

Efter filosofie magisterexamen arbetade Karin Westman Berg som läroverkslärare i Luleå och Härnösand mellan 1943–1957.

Hon disputerade i Uppsala 1962 med Studier i C.J.L. Almqvist kvinnouppfattning och redigerade flera antologier, exempelvis Textanalys från könsrollssynpunkt (1976) och Gråt inte – forska (1979).

Westman Berg var en ledande gestalt inom svensk feministisk litteraturforskning och var mellan 1945–1977 ledamot av Fredrika Bremer-förbundets styrelse.

Westman Berg initierade och ledde könsrollsseminarier vid Kursverksamheten från 1967 till 1977. Då startades kvinnoforskningsseminarier, vilka Westman Berg ledde fram till 1979. Seminarierna blev en inspirerande mötesplats för personer intresserade av kvinnofrågor och kvinnoforskning.

En forskartjänst i kvinno- och könsrollsfrågor gav henne möjlighet att starta Kvinnolitteraturprojektet vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala 1978. Med kvinnolitteratur avsågs då skönlitteratur skriven av svenska kvinnliga författare.

Vid pensioneringen 1982 tilldelades Karin Westman Berg professors namn.

 

Gravplats: 0319-1349

Toppbild: Karin Westman Berg, okänt år. Foto: Inger Harnesk / Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Gunilla Bergsten

1933–1988.

Litteraturvetare.

Gunilla Bergsten var docent i litteraturvetenskap och ägnade sig huvudsakligen åt tysk litteratur, både i akademiska och populärvetenskapliga kretsar.

1963 disputerade hon på avhandlingen Thomas Manns Doktor Faustus som väckte stor internationell uppmärksamhet. Den kom att betyda mycket för Thomas Mann-forskningen eftersom Bergsten på ett skickligt sätt redde ut strukturen i Manns romankonstruktion samtidigt som hon presenterade ett omfattande, tidigare okänt källmaterial.

Gunilla Bergsten var också under många år teaterrecensent i Upsala Nya Tidning.

 

Gravplats: 0325-3169

Toppbild: Gunilla Bergsten, okänt år. Foto: Från privat samling. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Ingegerd Beskow

1887–1978.

Konstnär.

Ingegerd Beskow reste efter studier för Carl Wilhelmsson på Valands målarskola åren 1907–1909 till Paris, där hon blev elev till Henri Matisse och Maurice Denis.

Beskow var en skicklig akvarellist och målade även i olja i en dämpad, svart kolorit. Mellan 1926–1950 ställde hon ut sin konst i ett flertal större svenska städer. Motiven var ofta landskap, hämtade från städer såsom Stockholm, Uppsala, Växjö med flera.

Foto från 1943 vid Växjö gymnasiums 300-årsjubileum. På bilden syns Ingegerd Beskow och (förmodligen) biskopinnan Brilioth på väg in i domkyrkan. Foto: Yngve Andersson / Kulturparken Småland / Smålands museum.

Oljemålning på duk utförd av Ingegerd Beskow 1937. Målningen föreställer dåvarande Växjö domkyrka sedd från Ingelstadsvägen, med Karolinerhuset framför. Foto: Kulturparken Småland / Smålands museum.

Gravplats: 0152-0057

Toppbild: Ingegerd Beskow målar på en av tavlorna vid utställningsarbete på Smålands museum 1944. Foto: Jan Erik Anderbjörk / Kulturparken Småland / Smålands museum. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Greta Arwidsson

1906–1998.

Arkeolog.

Greta Arwidsson föddes i Uppsala 1906 och var dotter till Ivar och Anna, vilka båda var akademiker.

På 1930-talet, efter studier vid Uppsala universitet, deltog Arwidsson tillsammans med professor Sune Lindqvist vid undersökningarna av båtgravsfältet vid Valsgärde, vilket ligger 7 km norr om Uppsala invid Fyrisån och är ett stort gravfält som användes under järnåldern. 1942 disputerade hon på en avhandling om fynden i Valsgärde inriktad på vendeltidens djurornamentik.

Hon var docent vid Uppsala Universitet och senare landsantikvarie på Gotland och ledamot av Vitterhetsakademien. På Gotland genomförde Arwidsson flera betydelsefulla undersökningar. Arwidsson deltog också vid undersökningar av Birka och bidrog således till Birkaforskningen, bland annat som redaktör och författare för forskningspublikationerna.

1956 utnämndes Arwidsson till professor i arkeologi. Dessutom blev hon internationellt erkänd för sina insatser inom arkeologi. I hennes namn bildades ”Greta Arwidssons vänner”, en förening för kvinnor verksamma i nations- och kårlivet i Uppsala.

Från Greta Arwidssons bok från 1942 rörande fynden i Valsgärde. På bilden syns en hjälm som hittades i en av gravarna. Foto: Wikimedia Commons.

Under 1944 undersökte Greta Arwidsson och Gunnar Ekholm från Uppsala universitet sex gravar på Högåsen i Gamla Uppsala. Greta Arwidsson står vid kameran. Foto: Nils Sundquist [förmodad] / Upplandsmuseet.

Gravplats: 0217-1257

Toppbild: Greta Arwidsson på Museet för nordiska fornsaker, Gustavianum, Uppsala okänt år. Gunnar Sundgren / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild

 

 

Gurli Taube

1890–1980.

Bibliotekarie, författare.

Gurli Taube arbetade som skrivbiträde på universitetsbiblioteket, blev bibliotekarie 1944, förste bibliotekarie 1953 och chef för kart- och planschavdelningen.

Taube publicerade en rad historiska arbeten, exempelvis Från gångna tiders Uppsala (1950) och Ett svunnet Uppsala (1966).

Gurli Taube svarade också för de kulturhistoriska texterna i Ett bildverk om Uppsala (1954).

 

Gravplats: 0217-1214

Toppbild: Gurli Taube när Gabriela Mistral kom på besök, Uppsala 1945. Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet. [Bilden är beskuren]
Klicka här för en obeskuren bild